Frankrikes väpnade styrkor

Styrka: 203 250 soldater, reserv 41 150 soldater

Gendarmeriets styrka: 101 500 soldater, reserv 30 300 soldater

De väpnade styrkornas uppgifter:

  • skydda Frankrikes befolkning, territorium och intressen på kontinentala Frankrikes territorium och i de utomeuropeiska territorierna
  • upprätthålla och utveckla kärnvapenavskräckningen
  • försvara Nato-allierade genom att placera trupper i alliansens truppstruktur
  • stöda andra myndigheter, även i utomeuropeiska territorier

I Frankrike infördes allmän värnplikt 1798. De geopolitiska omvälvningarna efter kalla krigets ifrågasatte Frankrikes försvarspolitik i början av 1990-talet. President Chirac beslöt 1996 att avskaffa den allmänna värnplikten i landet och övergå till yrkesarmé. En lag om detta antogs 1997 och de sista värnpliktiga hemförlovades 2002. År 2015 infördes frivillig militärtjänst i Frankrike.

Frankrikes nuvarande väpnade styrkor består av anställda soldater och reservstyrkor som upprätthålls av de väpnade styrkorna. Den viktigaste reservstyrkan är den operativa reserven, som består av frivillig beredskapsskyldig personal.

Den väpnade styrkorna har fem strategiska uppgifter:

  • upprätthålla medvetenhet och förmåga att förutse framtiden i syfte att uppnå strategisk framsynthet och utveckling av styrkornas operativa beredskap
  • upprätthålla kärnvapenavskräckning i syfte att skydda Frankrikes vitala intressen
  • skydda Frankrikes suveränitet och territoriella integritet
  • åtgärder utomlands för att skydda franska medborgare utomlands, försvara Frankrikes och dess allierades strategiska intressen och uppfylla internationella skyldigheter
  • förebyggande åtgärder, inkluderande utveckling av nationella och internationella normer, avvärjning av människohandel, nedrustning och fredsbyggande åtgärder

De väpnade styrkornas strategiska uppgifter är interministeriella till sin natur, men de   väpnade styrkorna är i första hand ansvariga för kärnvapenavskräckning, försvar av landets befolkning och intressen samt uppgifter som rör utländsk intervention.

De största materielprojekten under försvarsplaneringsperioden 2019–2025 är slutförandet av moderniseringen av den strategiska atomubåtsflottan, ibruktagande av den nya interkontinentala M51.3-missilen och livscykeluppgraderingen av medeldistans kryssningsroboten (ASMPA).

Under 2019–2025 kommer arméns rörlighet att utvecklas genom att modernisera 200 Leclerc stridsvagnar och anskaffa hälften av de nya fordonen i Scorpion-programmet (450 bepansrade VBMR Griffon-manskapstransportfordon och 75 PC EBRC Jaguar-spaningspansarvagnar). Förvärvet av cirka 1 000 vagnar blir arméns största materielanskaffning under 2020-talet. De nya vagnarna kommer att ersätta VAB- och AMX-10 RC-vagnar som har använts i mer än 40 år. Arméns flygkapacitet kommer att stärkas genom att anskaffa 80 Eurocopter EC665 Tiger-stridshelikoptrar och 130 Airbus H225M Caracal-transporthelikoptrar.

Marinens kapacitet kommer att utvecklas genom att anskaffa 10 atomdrivna SNA Barracuda-attackubåtar, varav det första fartyget kommer att överlämnas år 2020.