Den världshavsdugliga norska flottan stöder Norges arktiska politik. I fredstid övervakar flottan Spetsbergens samt Jan Meyens fiskezon samt Norges 200 sjömils ekonomiska zon. Norges strategiska läge invid Rysslands ubåtsbaser har lett till att ubåtsbekämpning satts i fokus. Norges, USA:s samt Storbritanniens flottors främsta samarbetsuppdrag är att stoppa Rysslands flotta och speciellt ubåtarna, från att tränga in i Nordatlanten.

Huvudbestyckningen för norska flottans Nansen-klass fregatter är amerikansk och i planeringen av klassen tog man i beaktande samverkansförmåga med USA:s marin. Utöver ubåtstorpeder och ekolod hör medeldistansluftvärnsrobotar (Evolved Sea Sparrow Missile, ESSM) samt norska sjömålsrobotar producerade av Kongsberg (Naval Strike Missile) till bestyckningen. Fartygen använder sig av Lockheed Martins Aegis-stridsledningssystem, som är framtagen för USA:s flottas robotjagare.

Rysslands väpnade styrkors basnätverk på Kolahalvön har traditionellt varit huvudmål för den norska militära underrättelsen. För signalspaning har man använt marinens fartyg som den militära underrättelsestaben har placerat avlyssningstekniker på. Det nya SIGINT-fartyget Marjata IV togs i bruk år 2016 och föregångaren Marjata III:s (nu Eger) livslängd har fortsatts. Hembas för Marjata IV är Kirkenes som ligger ungefär 8 km från gränsen till Ryssland.

Under 2020-talet utvecklas Norges marin genom att ersätta de sex stycken Ula-klassens ubåtar, som tagits i bruk på 1990-talet, med tyska ThyssenKrupp A212-klassens ubåtar, varav den första levereras 2029.

År 2022 avstod man från de av marinen och gränsbevakningen använda NH90-helikoptrarna, och de ersätts med sex Sikorsky MH 60R Seahawk-helikoptrar fr.o.m. år 2025. Helikoptrarna används på Nansen klassens fregatter för sjö-övervakning och u-båts bekämpning.