På grund av sitt läge och sin storlek är Polen det viktigaste medlemslandet på Natos östra flank. I det kollektiva försvaret av militäralliansen är Polens position central, eftersom dess gränsgrannar är Kaliningrad-regionen som tillhör Ryssland och Vitryssland. Polen är också den enda direkta landförbindelsen från väst till de baltiska länderna, vilket påverkar Natos militära förberedelser för försvaret av Baltikum. Polen har försökt samla de östeuropeiska NATO-länderna i olika samarbetsforum och därigenom stärka de östeuropeiska allierade ländernas inflytande inom militäralliansen. Polen stödde också starkt Finlands Nato-medlemskap och såg det som en förstärkning av Natos östra flank.

Polens senaste utrikespolitiska strategidokument (Polish Foreign Policy Strategy 2017–2021) listar landets viktigaste säkerhetspolitiska mål:

• att stärka Natos trovärdighet, öka EU:s potential och upprätthålla nära relationer med USA
• närmare samarbete med Rumänien, Visegradgruppen (Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern), de baltiska länderna och de nordiska länderna, samt en proaktiv östpolitik
• betydande förstärkning av Polens försvarsförmåga

Polen inför vissa begränsningar för stödet till utvecklingen av ett starkt EU. Det motsätter sig ökad EU-kontroll och olika utvecklingshastigheter inom unionen. Eftersom detta enligt Polen skulle leda till att unionen upplöses.

Polen vill bidra till att lösa EU:s flyktingkris, men accepterar inte landspecifika kvoter för mottagande av asylsökande.

Polen vill att alla EU-länder ska dra lika stor nytta av forskning om ny försvarsteknik som finansieras av Europas försvarsfond, så att Polen också kan utveckla den egna försvarsindustrin.

Polen stöder EU:s utvidgning och främjar aktivt ländernas på västra Balkan medlemskapssträvanden.

När det gäller kriget i Ukraina har Polen starkt fördömt den ryska attacken. Som medlem av både Nato och EU har Polen länge betonat det militära hot som Ryssland utgör mot Europa. Samtidigt har de politiska relationerna mellan Polen och Ryssland varit dåliga. Bakgrunden påverkas av Polens långa historia både under det ryska imperiet och som en del av Sovjetunionens intressesfär under det kalla kriget. För Polen har Ukraina och Vitryssland varit en ”buffert” österut och Polens mål har varit att båda länderna ska vara så oberoende av Ryssland som möjligt.

Polen har försett de ukrainska väpnade styrkorna med en stor mängd försvarsmaterial, inklusive stridsvagnar, artilleri och stridsflygplan. Polen förser också Ukraina med nya Rosomak pansarfordon baserade på Patrias AMV-fordon. Vapen och annat materiellt stöd från andra länder har också exporterats till Ukraina genom Polen, eftersom Polen och Ukraina delar en gemensam landgräns på mer än 500 kilometer. Mer än en miljon ukrainska flyktingar har också registrerats i Polen sedan krigets början.

Efter att Ryssland anföll Ukraina har Polen krävt byggandet av nya permanenta NATO-baser på militäralliansens östra flank. Polen har också kritiserat sina NATO-allierade för otillräckligt stöd till Ukraina. Inom EU:s ram har det däremot framförts kritik mot de otillräckliga sanktionerna mot Ryssland. Till följd av kriget har de tidigare nära bilaterala relationerna mellan Polen och Ungern svalnat, vilket beror på Ungerns mer positiva inställning till Ryssland. Polen och Ungern har stöttat varandra i tvister med EU.