Sveriges försvarspolitik
Försvarets grundstenar
- Som ett resultat av kriget i Ukraina, kraven på det nationella försvaret som grund för dimensionering av försvarsstyrkorna
- Förband som omedelbart kan användas av land-, sjö- och flygvapnet i hemlandet och för utlandsinsatser (insatsförsvar)
- Återinförande av värnpliktstjänsten, som avskaffades 2010, efter 2015 års försvarsberättelse
- Utveckla det nationella försvarets prestanda i enlighet med den förändrade militära situationen i Östersjön och Nordeuropa
- fokusera på att återställa det inhemska försvarets prestanda för att motsvara den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen
- utveckling av försvaret i samarbete med andra länder
- vikten av internationellt samarbete betonas
- militärt landsförsvar 7,8 miljarder euro (2023)
-
Överbefälhavare, General Micael Bydén. Bildkälla: Försvarsmakten..
Tilläggsinformation
Under det kalla kriget hade Sverige en stark försvarsmakt baserad på värnplikt och utformad för att avvärja invasion. Efter det kalla kriget förändrades Sveriges försvar avsevärt. I och med flera försvarsredogörelser reducerades försvarsstyrkorna med hård hand.
Mellan 1992 och 2009 minskade Försvarsmaktens krigsstyrka från 700 000 reservister till cirka 50 000 yrkesmilitärer och frivilliga soldater. Sveriges försvarsutgifter sjönk från nästan tre procent av BNP till mindre än 1 procent då försvarsutgifterna var som lägst.
Orsaken till nedskärningarna var den förändrade hotbilden efter Sovjetunionens upplösning. Sverige ansågs inte stå inför ett militärt hot på åtminstone tio år. En ”strategisk time-out” togs i Försvarsmaktens utvecklingsarbete och tyngdpunkten i arbetet lades på internationella krishanteringsuppgifter.
I försvarsberedningens rapport från 1999 konstateras att Försvarsmakten inte längre behöver förbereda sig på att avvärja ett storskaligt anfall riktat mot Sverige. Försvarsmaktens regionala ledningssystem avvecklades och den operativa planeringen avbröts. Befästningar och system byggda för att bekämpa en storskalig invasion demonterades och avvecklades. Till exempel demonterades talrika fasta kanonställningar inom kustartilleriet och krigstida vägbaser övergavs i flygvapnet.
2009 beslutade riksdagen, om än med knapp majoritet, att lämna värnplikten vilande. Den skulle ersättas med ett frivilligt försvarssystem med en maximal styrka på cirka 50 000 yrkesmilitärer och hemvärnssoldater. Heltidsanställda soldater och soldater i beredskap rekryterades för att ersätta de värnpliktiga. Syftet var att etablera en snabbt tillgänglig yrkesstyrka som lämpar sig för ett brett spektrum av uppgifter främst inom internationella uppgifter. Planerna omintetgjordes snabbt av rekryteringssvårigheter, uppsägningar av personal i förtid och otillräckliga anslag. Efter den försämrade internationella situationen och Rysslands invasion av Krim 2014 beslöt riksdagen att återinföra värnplikten.
2017 ändrades värnplikten till könsneutral. Varje svensk medborgare som är 18 år eller äldre får ett elektroniskt uppbådsformulär att besvara. På grundval av svaren kallas de lämpligaste personerna till uppbåd och det erforderliga antalet personer beordras i militärtjänst. Under perioden 2017–2018 beordrades årligen bara 4 000 personer i tjänst, men senast 2025 förväntas antalet öka till 8 000.
Enligt försvarsbeslutet 2020 kommer den förändrade militära situationen i Östersjöområdet och norra Europa fortsättningsvis att avspegla sig i utvecklingsmålen för Försvarsmakten. Tyngdpunkten ligger på att återställa det inhemska försvarets prestationsförmåga för att motsvara den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Östersjöområdet.
I försvarsbeslutet enades regeringen och en del av den borgerliga oppositionen om en betydande ökning av försvarsutgifterna för perioden 2022–2024. Försvarsbudgeten ökas med 480 miljoner euro årligen från 2022 till 2024. Inom försvarsbudgeten överförs medel från Försvarsmaktens materielverk (FMV) till Försvarsmaktens driftskostnader. Tack vare ökningarna kan försvarsutgifternas andel av BNP stiga till 1,5 procent 2024.
Det fullskaliga krig som Ryssland påbörjade mot Ukraina föranledde en stor förändring gällande utvecklingen av Sveriges försvar.
Sveriges försvarssamarbete
Sverige förbereder sig på att ge och ta emot militär hjälp i enlighet med riksdagens sk. solidaritetsförklaring. Förklaringen innebär att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU, Norge eller Island. Sverige önskar att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Det nordiska försvarssamarbetet styrs av ett samarbetsarrangemang kallat Nordefco (Nordic Defence Cooperation), där alla nordiska länder är involverade. Nordefco har som mål att utveckla medlemsstaternas nationella försvarskapacitet och underlätta ibruktagandet av gemensamma kostnadseffektiva system. Också försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland styrs formellt av Nordefco.
Sverige har som mål att utveckla försvaret i samarbete med andra länder och betonar vikten av internationellt samarbete som ett sätt att bygga upp försvarskapaciteten. Sverige undertecknade 2014 ett så kallat HNS-avtal (Host Nation Support) med Nato. Avtalet utgör den praktiska ramen för hur det går till att bland annat få militärt stöd från alliansen. År 2016 undertecknade Sverige och USA ett samarbetsavtal angående utbildning och försvarsmaterial i Östersjöområdet. Avtalet syftar till att stärka det militära samarbetet mellan Sverige och USA i Östersjöregionen. Under 2018 utvidgades avtalet till ett trilateralt intentionsavtal undertecknat av USA:s, Sveriges och Finlands försvarsministrar. Det sammanför och kompletterar redan existerande bestämmelser beträffande olika övnings- och utbildningssamarbeten.
Finlands och Sveriges försvarssamarbete började intensifieras år 2015 genom försvarsministrarnas gemensamma rapport om samarbetets politiska linjedragningar.
Arctic Challenge luftkrigsövningar har anordnats sedan 2013 i Nordkalott-området. Flygvapnen i Sverige, Finland och Norge deltar i de, och använder baserna i Luleå, Rovaniemi och Bodø. Cirka 100 stridsflygplan deltar i övningen och det är den största luftkrigsövningen i Europa. Under 2019 deltog även flygplan från USA, Storbritannien, Frankrike, Holland och Danmark.
Som ett led i förberedelserna för att ta emot utländskt bistånd anordnade Sverige den storskaliga militärövningen Aurora 23 på våren 2023. I den deltog enheter från 14 EU- och nordiska länder samt USA.
Källor och länkar
Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025
https://www.regeringen.se/49f10c/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/slutrapport-14-maj/ds-20198-varnkraft—inriktningen-av-sakerhetspolitiken-och-utformningen-av-det-militara-forsvaret-2021-2025.pdf
Den parlamentariska försvarskommitténs utredning 2023:
https://www.regeringen.se/contentassets/de808e940116476d8252160c58b78bb7/allvarstid-ds-202319.pdf