• Forum för samarbete: Nordefco (Nordic Defence Cooperation)
• Samarbetsmål:
  • Utnyttja nätverkets fördelar för utvecklingen av försvarsförmågan
  • Militär kompabilitetà intensifierat samarbete mellan de nordiska ländernas försvarsmakter inom utbildning och övningsverksamhet, materialanskaffning, och krishanteringsoperationer
  • Utveckla strategisk och operativ interoperabilitet i Norden med tanke på kris- och konfliktsituationer
  • Trygga resurserna genom kostnadseffektiv utveckling av den operativa förmågan
• Ingen försvarsallians, inga ömsesidiga försvarsåtaganden

Mål och innehåll:

• förstärka bägge länders försvarsförmåga och beredskap
• gemensam operativ planering
• främjande av gemensamma intressen speciellt i Östersjöområdet och i norr
• gemensamt agerande i syfte att höja tröskeln för incidenter och attacker
• fördjupa samarbetet inom utbildning och lägesbild
• med båda ländernas Nato-medlemskap utvidgande av samarbetsformerna

Aktuelt, april 2025.

Rebelloffensiven i hela Syrien inleddes den 27e november 2024 när Military Operations Command, en koalition av syriska oppositionsgrupper under ledning av Hay’at Tahrir al-Sham (HTS), inledde en storskalig offensiv mot syriska regeringsstyrkor som kulminerade i att Bashar al-Assads regim störtades.

Från den 29e november till den 8e december intog rebellstyrkorna städerna Aleppo, Hamas och Homs. Samtidigt har andra rebellgrupper tagit över syriskt regeringsterritorium i söder och öster.

Assadregimen föll när rebellstyrkorna anlände till Damaskus, och den 8e december 2024 rapporterades Assad ha flytt huvudstaden. Hans regim kollapsade och mer än 60 år av Baath-styre gick mot sitt slut. Assad och hans familj flydde till Moskva.

Den syriska räddningsregeringen (SSG) inrättade en interimsregering med Mohammed al-Bashir som premiärminister. Ledaren för SSG, Ahmed al-Sharaa, blev de facto ledare i Syrien. I december 2024 ersattes SSG av den syriska övergångsregeringen.

Omedelbart efter Assadregimens fall meddelade Israel att man skulle skicka trupper för att stödja upprätthållandet av buffertzonen som kontrolleras av FN:s UNDOF-styrkor. Senare tog Israel också kontroll över Hermonberget. Den syriska sidan av Hermonberget är en av tre ”säkra zoner” på syriskt territorium, definierade av Israel. Berget är strategiskt viktigt eftersom det är möjligt att kontrollera både den södra syriska slätten och Bekaadalen i Libanon.

Iran tillkännagav sitt ”starka” stöd för Assadregimen. Rebelloffensiven i Syrien började efter att Assads viktigaste allierade Hizbollah försvagats av kriget i Libanon och Israel intensifierade sina attacker mot Iranstödda grupper i Syrien. Hizbollah har tidigare stött Assad med tusentals soldater. När rebellerna närmade sig Damaskus evakuerade Iran sin militära och diplomatiska personal från Syrien.

Ryssland drog sig tillbaka från två av sina baser som man hade fått tillgång till i ett fredsbevarande avtal från 2019 med den syriska regeringen. Ryssland evakuerade sin militärbas i Homs och hade bara kvar flygbasen i Khmeimin och flottbasen i Tartus.

USA, Storbritannien och Frankrike återupptog snabbt relationerna med den syriska regimen och hävde sanktionerna mot den tidigare regimen.

Rebellgrupperna anslöt sig till den nya regimens styrkor i januari 2025 vid konferensen Revolution Victory, där den nya regeringen också utsåg al-Sharaa till president för en övergångsperiod. De väpnade grupper som stred mot Assadregimen upplöstes och omkring 80 000 krigare inkorporerades i den nya syriska armén. President al-Sharaa tillkännagav att Assads Baathparti skulle upplösas. Senare gick även de kurdiska syriska demokratiska styrkorna (SDF) med på att integreras i statliga institutioner. Suwaydas militärråd, som representerar rebellgrupper i södra Syrien, gick med på att göra detsamma. Detta betydde att alla syriska revolutionära fraktioner enades i övergångsregeringen.

På grundval av ett utkast från den syriska konstitutionskommittén undertecknade interimspresidenten al-Sharaa i mars 2025 en interims konstitution på fem år. Den är baserad på islamisk rättspraxis och definierar maktdelning, inklusive ett oberoende rättsväsende. Presidenten lovade att skydda rättigheterna för alla etniska och religiösa grupper i Syrien.

I det syriska inbördeskriget som började 2011 har omkring en halv miljon människor dött och 12 miljoner tvingats lämna sina hem. Enligt FN behövde 15,3 miljoner människor humanitärt bistånd i Syrien i början av 2023. Situationen förvärrades av en massiv jordbävning i februari 2023, och Syrien drabbades också av covid-19-pandemin och koleraepidemin. Dessutom har 6 miljoner människor flytt utomlands, främst till Libanon, Jordanien och Turkiet.

Syriens övergångsregering har också mött motstånd från Assads lojalister och tidigare allierade.

Den syriska regimens fall fick geopolitiska konsekvenser när kampen om inflytande i Syrien började mellan externa aktörer. Saudiarabiens, Egyptens, Förenade Arabemiratens, Turkiets och Qatars intressen konkurrerar delvis med varandra. Egypten och Gulfstaterna försöker förhindra uppkomsten av islamistiska grupper som Muslimska brödraskapet, men Turkiet och Qatar stöder dem.

Israel strävar efter att upprätthålla sin säkerhet med våld och främjar en splittring av Syrien för att förhindra uppkomsten av en ny fientlig kraft. USA stöder kurdiskledda grupper och motkrafter från grupper som de definierar som terrorister.

Iran förlorade en viktig allierad i och med Assads fall. Assads fall var också skadligt för Rysslands utrikespolitik, eftersom det gör det svårare att stödja Rysslands allierade i Afrika (Mali, Burkina Faso och Niger).

Källor: CNN, Wall Street Journal, Al-Jazeera, CBS News, Al-Monitor, The New Arab, The New York Times, Reuters, Bloomberg, BBC News, Sky News, AP, AFP, Institute for Study of War (ISW), Critical Threats (CT), International Crisis Group, CrisisWatch (ICG),  https://en.wikipedia.org/wiki/Syrian_civil_war; https://en.wikipedia.org/wiki/Syrian_transitional_government

Slutfasen av det syriska inbördeskriget 27.11.–8.12.2024. Källa: Syrian Civil War, Wikimedia Commons.

Aktuelt, april 2025.

Terrororganisationen Hamas överraskningsattack från Gaza till Israel den 7e oktober 2023 startade en ny våldsspiral i Mellanöstern. Israel inledde massiva attacker mot Gaza för att förgöra Hamas, som opererar där. De militära operationerna expanderade in på libanesiskt territorium när den Iranstödda terroristorganisationen Hizbollah avfyrade raketattacker mot norra Israel från Libanon. När president Assads regim i Syrien föll den 8 december 2024 förändrades den regionala balansen betydligt.

I en överraskningsattack mot Israel den 7 oktober 2023 dödade Hamas mer än 1 100 israeliska civila och tog 250 som gisslan. Israel svarade med kraftfulla militära aktioner som syftade till att fullständigt utplåna Hamas. Under årens lopp har Hamas byggt upp ett omfattande underjordiskt stödnätverk av tunnlar och använder infrastruktur ovan jord för sin verksamhet. Attacker från de israeliska väpnade styrkorna har ödelagt stora delar av Gaza och tiotusentals människor har dött. I januari 2025 undertecknade Israel och Hamas ett avtal om eldupphör i tre faser som är avsett att leda till en permanent vapenvila och frigivning av israeliska gisslar. Avtalet har dock överträtts på båda sidor och det är osäkert hur en vapenvila skulle genomföras i framtiden.

Initiativet från den nya amerikanska administrationen har tillfört ett nytt inslag till situationen i Mellanöstern. Den innehåller bland annat ett förslag om att evakuera befolkningen från Gazaremsan och att återuppbygga den under ledning av USA.

De israeliska attackerna på Västbanken har ökat. Israel har riktat flyganfall dit och beordrat befolkningen att flytta till andra områden.

I södra Libanon har Hizbollah avfyrat hundratals raketer och drönare mot den israeliska sidan, och Israel har svarat med flygbombningar och markattacker. Israel har också lyckats döda Hizbollahs högsta ledning. I november 2024 undertecknade Israel och Hizbollah ett avtal om vapenvila, men eldupphör har brutits. Trots avtalet vill Israel permanent behålla fem militärbaser i södra Libanon.

Houthierna, som gjorde uppror mot den jemenitiska regeringen, inledde attacker mot Israel och västerländska handelsfartyg i Röda havet och krävde att Israel skulle upphöra med sin attack mot Gaza. De har attackerat tiotals handels- och krigsfartyg med missiler, raketer och drönare, samt bl.a. baser som tillhör USA och dess allierade. På grund av houthirebellernas attacker har hundratals handelsfartyg omdirigerats till en längre rutt runt Afrika.

Under 2023 inleddes den USA-ledda internationella insatsen Prosperity Guardian, där över 20 länder deltar, för att säkra sjöfarten i Röda havet och Adenviken. Finland har skickat två officerare till operationshögkvarteret. FN:s säkerhetsråd har fördömt houthiattackerna (resolution 2722, januari 2024).

Iran och Israel har kastats in i en nästan öppen konflikt efter att Israel genomförde ett flyganfall mot det iranska konsulatet i Damaskus i april 2024. Ledare för det iranska revolutionsgardet dödades i attacken. Sedan dess har Israel dödat viktiga ledare för Iranstödda Hamas och Hizbollah. En speciell del av attacken utfördes med hjälp av spårningsutrustning, som riktade sig mot nästan 3 000 medlemmar av Hizbollah. Israel och Iran har upprepade gånger avfyrat missilangrepp mot varandras mål, och detta bedöms öka risken för en upptrappning av krisen.

Motståndets axel (Axis of Resistance) är en inofficiell koalition av Iranstödda militanta och politiska organisationer i bland annat Libanon, Irak, Syrien, Jemen och Gaza. Koalitionens mål är att försvåra Israels attacker och att åsamka USA kostnader för att stödja Israel. Koalitionen har också utfört attacker mot amerikanska trupper i Irak. Iran har tillhandahållit omfattande militärt och logistiskt stöd till axelmakterna. Den senaste tidens militära aktioner från Israel och USA har försvagat axeln.

Avspänningsutvecklingen i Mellanöstern före 2023 inkluderade Israels diplomatiska förbindelser med Jordanien, Egypten, Sudan, Bahrain, Marocko och Förenade Arabemiraten, baserat på Abraham Accords avtalet från 2020. Det verkade som om Saudiarabien också skulle ansluta sig till avtalet, men Hamasattacken och Israels vedergällningsåtgärder i Gaza stoppade denna utveckling.

I Iran kan avspänningen ha setts som ett skifte i den regionala maktbalansen till förmån för Israel och Saudiarabien. Iran har ökat sitt stöd till rebellrörelser som är verksamma i regionen, oavsett deras religiösa tillhörighet (Hamas och Muslimska brödraskapet i Egypten är sunniter, medan Hizbollah och houthirebeller är shi’iter).

Den strategiska balansen i Mellanöstern håller på att förändras. Anledningen till detta är de motgångar som Iran och dess anhängare Hizbollah och Hamas har upplevt, liksom Assads fall i Syrien. Israel har lagt beslag på FN:s buffertzon på Golanhöjderna och ockuperar området. Enligt premiärminister Netanyahu kommer Israel inte att tillåta att syriska regeringstrupper sätts in söder om Damaskus och kräver en demilitarisering av flera syriska provinser.

Källor: CNN, Wall Street Journal, Al-Jazeera, CBS News, Al-Monitor, The New Arab, The New York Times, Reuters, Bloomberg, BBC News, Sky News, AP, AFP, Institute for Study of War (ISW), Critical Threats (CT), International Crisis Group – CrisisWatch (ICG), Encyclopædia Britannica

””Motståndets axel”. Källa: Wikimedia Commons,  https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Axis_of_Resistance.svg

Israeliska operationer i Libanon i februari 2025. Källa: Institute for the Study of War (ISW) and Critical Threats (CT), https://www.understandingwar.org/backgrounder/iran-update-february-17-2025.

Israels krav på en demilitariserad zon i Syrien. Lähde: Institute for the Study of War (ISW) and Critical Threats (CT), https://www.understandingwar.org/backgrounder/iran-update-february-24-2025.