Ledning av försvaret

Riksdagen beslutar om totalförsvarets grunder genom sin lagstiftnings- och budgetmakt samt genom andra i regeringsformen definierade styr- och övervakningsmekanismer.

Riksdagen godkänner internationella fördrag i enlighet med grundlagen samt beslutar om ikraftträdande av sådana internationella förpliktelser som har lagstiftningsmässiga följder eller i övrigt hänseende är betydande eller till den del så anges i grundlagen. En internationell förpliktelse kan till exempel beröra ett bindande beslut för en medlem i FN:s säkerhetsråd.

Utrikesutskottet (UaV) behandlar fördrag med stor betydelse för Finlands internationella relationer samt ärenden gällande allmän utrikes- och säkerhetspolitik, utrikeshandelspolitik, utvecklingssamarbete, internationella organisationer och uppställande av finska krishanteringsstyrkor samt frågor som berör EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Presidenten beslutar utifrån statsrådets förslag till avgörande om finskt deltagande i internationell krishantering. Innan ett förslag till avgörande läggs fram ska statsrådet höra riksdagens utrikesutskott.

Försvarsutskottet (PuV) behandlar lagstiftningsärenden inom försvarsministeriets förvaltningsgren och andra ärenden som berör det militära försvaret och internationell militär samverkan. Förvaltningsutskottet (HaV) behandlar ärenden som berör polis, räddningsväsende och gränsbevakning.  Finansutskottets (VaV) sektion för säkerhet och försvar behandlar budgetfrågor.

Riksdagen fattar beslut med enkel majoritet om statsrådets ibruktagningsförordning av beredskapslagens befogenheter kan bli i kraft. I brådskande fall kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att bestämmelserna om de befogenheter beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd definierar omedelbart skall gälla. Ibruktagningsförordningen ska genast föreläggas riksdagen.

Republikens president leder Finlands utrikespolitik i samverkan med statsrådet. Presidenten beslutar om krig och fred med riksdagens samtycke samt samverkar med statsrådet i utfärdandet av förordningar i enlighet med beredskapslagen. Ett viktigt samverkansorgan för statsrådet och presidenten är statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott (UTVA).

Republikens president är försvarsmaktens överbefälhavare. Uppgiften som överbefälhavare är nära anknuten till presidentens uppgifter inom ledningen av utrikespolitiken. Presidenten kan på framställning av statsrådet under undantagsförhållanden överlåta uppgiften på någon annan finsk medborgare. I uppgiften som överbefälhavare ingår rätten att fatta beslut om de centrala grunderna för det militära försvaret och besluta om militära utnämningsärenden.

Statsrådet har allmän behörighet i regerings- och förvaltningsfrågor. Statsrådet medverkar i presidentens beslutande. Republikens president fattar sina beslut i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande. Statsrådet kan utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Statsrådet svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas inom EU och beslutar om åtgärder som dessa föranleder, såframt besluten inte kräver riksdagens godkännande.

Statsrådet har en central ställning i de beslut som berör totalförsvar och höjning av beredskap. Statsrådet utfärdar en f

Om statsrådet i samverkan med republikens president konstaterar att undantagsförhållanden råder i landet, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att bestämmelserna i beredskapslagen ska börja tillämpas. Ministerierna verkställer statsrådsförordningarna inom sina ansvarsområden.

Statsrådet fattar sina beslut antingen i allmänt sammanträde eller i behörigt ministerium. I allmänt sammanträde fattas beslut som berör stora och principiellt viktiga frågor. Det allmänna sammanträdet fattar bland annat beslut i sådana EU-frågor där beslutet skall tillställas riksdagen.

Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott behandlar förberedelsevis viktiga ärenden som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken och viktiga ärenden av annat slag vilka gäller Finlands relationer till främmande makter, viktiga ärenden gällande den inre säkerheten i anslutning därtill samt viktiga ärenden som gäller totalförsvaret. Utskottet behandlar också frågor som gäller samordningen av ärenden som hör till dess uppgiftsområde.

Försvarsministeriet svarar för samordningen av totalförsvaret. Till försvarsministeriets ansvarsområde hör också försvarsberedskapen, den strategiska styrningen av försvarspolitiken i enlighet med riksdagens och statsrådets direktiv samt anskaffningen av försvarsmaterial.

Säkerhetskommittén är placerad i försvarsministeriet. Den har till uppgift att hjälpa statsrådet och ministerierna i ärenden som berör övergripande säkerhet. Säkerhetskommittén fungerar vid behov i störningssituationer som ett rådgivande organ.

Varje ministerium har en beredskapschef som svarar för förberedelserna inför störningssituationer i normalförhållanden och undantagsförhållanden. Beredskapschefen har till sin hjälp en beredskapskommitté och en beredskapssekreterare.

Under vissa ministerier fungerar tväradministrativa, permanenta förhandlingsdelegationer och planeringskommissioner. Exempel på dessa är planeringskommissionen för försvarsinformation och försörjningsberedskapscentralen.

Kommendören för försvarsmakten är i militära frågor underställd republikens president. Den direkta ledningen av och tillsynen över försvarsmakten ankommer på kommendören. Kommendören handlägger och avgör de ärenden vilka enligt vad som bestäms hör till kommendörens behörighet. Huvudstaben utför de militära och administrativa uppgifter om tillkommer den i egenskap av försvarsmaktens ledningsstab och ett centralt ämbetsverk inom statsförvaltningen.

Försvarsmakten lyder administrativt försvarsministeriet. Kommendören för försvarsmakten ansvarar för att beslut som gäller försvarsmakten verkställs antingen till presidenten eller till statsrådet.