Som medlem i Nato deltar Finland i Natos gemensamma försvarsplanering. Natos försvarsplanering (NDPP) sker i en fyraårscykel och syftet är att utveckla medlemsländernas och Natos gemensamma förmågor.

I sin strävan efter medlemskap i Nato satte Finland inga restriktioner för deltagande i alliansens verksamhet. Följaktligen förbinder sig Finland också till Natos kärnvapenpolitik och kärnvapenavskräckning. Nato har meddelat att det kommer att vara en kärnvapenallians så länge kärnvapen används i världen.

Finland är involverat i Natos operativa planering och ledningsstrukturer. Finland deltar i Natos övningsverksamhet i större utsträckning än tidigare, inkl. för militärövningar i enlighet med artikel 5. Samarbetet för att dela och ta emot luft- och sjölägesbilden fördjupas och Finland ingår i Natos gemensamma luft- och missilförsvarssystem.

Finland deltar på ett särskilt överenskommet sätt i Natos fredstida gemensamma försvarsuppgifter och i Natos beredskapsstyrkor. Exempel på gemensamma fredstida uppgifter är luftrumskontroll i de baltiska länderna och Island, gemensamma permanenta sjöstyrkors verksamhet och närvaron av multinationella landstyrkor i de östra medlemsländerna. Genom att upprätthålla dessa operationer i fredstid visar Nato beredskap och defensiv förmåga. Finland beslutar om sitt eget deltagande i Natos operationer.

Finland skickar personal för att arbeta i Natos ledningsstruktur, det vill säga Natos högkvarter, andra staber, byråer och institutioner. Nato har, i förhållande till medlemsländernas storlek och deras ekonomi, beräknat antalet militär personal som varje land skall skicka, för att tjänstgöra i Natos ledningsstruktur. Finlands andel är cirka 100 officerare, underofficerare och civila, men det kommer att ta flera år innan människor kan utbildas för de uppgifterna.

Natos medlemsländer har all rätt att bestämma vilken militär aktivitet eller utrustning de tillåter på sitt territorium. Det eventuella behovet av sådan beror på utvecklingen av säkerhetsmiljön.