Internationelt säkerhetspolitiskt samarbete
Grunder:
- stabilare, mer förutsägbar och säkrare värld
- bevarande av fred, stödande av de mänskliga rättigheterna och utveckling av samhällen
- förstärkning av den regionala säkerheten
- förstärkning av den egna säkerheten och försvaret
Former för samarbetet:
- deltagande i Natos försvarssamarbete
- deltagande i EU:s säkerhets- och försvarssamarbete
- deltagande i konfliktförebyggande verksamhet, fredsmedling och fredsbyggande
- deltagande i internationell militär och civil krishantering och antiterroristsamarbete
- deltagande i nordiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete
Tilläggsinformation
Finland har deltagit i FN-ledda fredsbevarande operationer sedan 1956. Under 1990-talet har verksamheten utvidgats till att omfatta andra internationella krishanteringsuppgifter och även sådana operationer som leds av andra än FN.
Under nästan 30 år av Natos partnerskapssamarbete utvecklade Finland sin egen försvars-, prestations- och samarbetsförmåga med Nato på många sätt. Natomedlemskapet påverkar Finlands internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbete och tyngdpunkt, men stora och plötsliga förändringar förväntas inte inträffa.
Enligt statsrådets redogörelse kommer, i och med Finlands medlemskap i Nato, tröskeln för att använda militärt våld i Östersjöregionen att höjas och detta ökar regionens stabilitet. Finlands starka försvar och krisbeständighet anses stärka Nato och alliansens gemensamma försvar. Finland är en del av Natos gemensamma försvar och inom ramen för Natos säkerhetsgarantier enligt artikel 5.
Hörnstenen i EU:s försvarssamarbete är EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), som är en del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och unionens yttre förbindelser. EU:s försvarssamarbetes karaktär har under de senaste åren förändrats som följd av förändringar i säkerhetsmiljön. EU-fördraget innehåller en klausul om ömsesidigt bistånd som förutsätter beredskap av medlemsländerna att ge varandra konkret stöd och stöder deras insatser för att förebygga hot.
Viktiga frågor för Finland inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik är bland annat utvecklingen av snabbinsatsstyrkor och en effektivering av samarbetet gällande prestationsförmåga. Med hjälp av samarbete inom förmågeutvecklingen kan man undvika dubblering och anskaffning av ineffektiv försvarsteknologi. Finland medverkar i centrala samarbetsprojekt såsom det permanenta strukturerade samarbetet (Permanent Structured Cooperation, PESCO), den koordinerade försvarsöversynen (Coordinated Annual Review on Defence, CARD) och den europeiska försvarsfonden (European Defence Fund, EUF). EU kan också bidra till försörjningsberedskapen genom att harmonisera marknaden för försvarsindustrin. Finland har deltagit i nästan alla EU:s krishanteringsinsatser. Försvarsmakten deltar också i EU:s försvarsbyrås (EDA) projekt.
När Sverige blir medlem i Nato förväntas säkerhets- och försvarssamarbetet mellan de nordiska länderna fördjupas ännu mer. Hittills har de nordiska länderna siktat på bl.a. militär kompatibilitet och närmare samarbete vid utbildning, materialanskaffning och krishanteringsoperationer. Ett mål har varit de nordiska ländernas strategiska och operativa samarbetsförmåga med tanke på krissituationer.
Inre länk till: Finland/Finlands försvarspolitik/Nordiskt försvarssamarbete
Inre länk till: Finland/Finlands försvarspolitik/Finlands och Sveriges försvarssamarbete
Källor och länkar
Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse 2020:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-884-7
Försvarsministeriet:
https://www.defmin.fi/sv/ansvarsomraden/internationellt_forsvarssamarbete#fcc82e43
Försvarsmakten och Nato:
https://puolustusvoimat.fi/sv/natosv
Utrikesministeriet:
https://um.fi/forsta-sidan
Lagen om militär krishantering 211/2006:
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060211