Med försörjningsberedskap avses tryggande av befolkningens utkomst, landets näringsliv och sådan väsentlig produktion, service och infrastruktur som är nödvändig för landets försvar i situationer med allvarliga störningar och i undantagsförhållanden.

• En välfungerande internationell marknad, diversifierad industriell och annan produktionsmässig bas, stabil offentlig ekonomi och konkurrenskraftig samhällsekonomi utgör utgångspunkterna för den nationella försörjningsberedskapen.
• Tryggandet av försörjningsberedskapen stöder sig på välfungerande internationella politiska, ekonomiska och tekniska förbindelser samt på deras fortbestånd.
• Avvärjandet av och anpassningen till klimatförändringen beaktas vid utvecklingen av försörjningsberedskapen och åtgärderna, om tryggandet av försörjningsberedskapen inte förutsätter något annat.
• Ministerierna ska utveckla försörjningsberedskapen inom sina verksamhetsområden och inom de ansvarsområden som specificeras skilt i samhällets säkerhetsstrategi. Vart och ett av ministerierna styr och följer inom sitt verksamhetsområde genomförandet av uppgifterna för tryggande av samhällets vitala funktioner och hur den handlingsberedskap som dessa förutsätter utvecklas.
• Utvecklandet och samordningen av försörjningsberedskapsåtgärderna hör till arbets- och näringsministeriet
• I genomförandet av försörjningsberedskapsåtgärderna har partnerskapet mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn en viktig roll. Partnerskapet är frivilligt för den privata sektorn.
• Försörjningsberedskapscentralen främjar både sådan beredskap som baserar sig på frivilligt partnerskap och sådan beredskap som baserar sig på sektorslagstiftning, inklusive kontinuitetskontrollen, i enlighet med sina lagstadgade uppgifter.