Den världshavsdugliga norska flottan stöder Norges arktiska politik. I fredstid övervakar flottan Spetsbergens samt Jan Meyens fiskezon samt Norges 200 sjömils ekonomiska zon. Norges strategiska läge invid Rysslands ubåtsbaser har lett till att ubåtsbekämpning satts i fokus. Norges, USA:s samt Storbritanniens flottors främsta samarbetsuppdrag är att stoppa Rysslands flotta och speciellt ubåtarna, från att tränga in i Nordatlanten.

Skjold-klass robotkorvett. Bildkälla: en.wikipedia.org

Huvudbestyckningen för norska flottans Nansen-klass fregatter är amerikansk och i planeringen av klassen tog man i beaktande interoperabilitet med USA:s marin. Utöver ubåtstorpeder och ekolod hör medeldistansluftvärnsrobotar (Evolved Sea Sparrow Missile, ESSM) samt norska sjömålsrobotar producerade av Kongsberg (Naval Strike Missile) till bestyckningen. Fartygen använder sig av Lockheed Martins Aegis-stridsledningssystem, som är framtagen för USA:s flottas robotjagare. De amerikanska robotjagarnas radar är högre utvecklad än den i Nansen-klassens fregatter, men den möjliggör en viss interoperabilitet. Sea Sparrow robotarna lämpar sig dock inte för att avvärja ballistiska robotar.

Rysslands baser på Kolahalvön har traditionellt varit huvudmål för den norska militära underrättelsen. För signalspaning har man använt marinens fartyg som den militära underrättelsestaben har placerat avlyssningstekniker i. Det nya SIGINT-fartyget Marjata IV togs i bruk år 2016 och föregångaren Marjata III:s (nu Eger) livslängd har fortsatts. Hembas för Marjata IV– är Kirkenes som ligger ungefär 8 km från gränsen till Ryssland.

Under 2020-talet utvecklas Norges marin genom att ersätta de sex stycken Ula-klass ubåtarna som tagits i bruk på 1990-talet med tyska ThyssenKrupp A212-klass ubåtar. Det slutgiltiga leveransavtalet har dock inte ännu undertecknats.

Fridtjof Nansen -klass fregatt Thor Heyerdahl. Bildkälla: regjeringen.no

Signalspaningsfartyg Marjata IV. Bildkälla: no.wikipedia.org

Norska Marinen:
https://forsvaret.no/en/organisation/navy