Sveriges totalförsvar

Totalförsvaret

  • 2009 inrättades MSB, en myndighet för att samordna verksamhet i olyckor och kriser
  • 2017 föreslogs att totalförsvaret skulle effektiveras och att beredskapsplaneringen skulle återupptas
  • Beredskapsplaneringens utgångspunkt och dimensioneringsgrund är militärt hot
  • Syfte: att stärka Sveriges motståndskraft och minska landets sårbarhet för militära påtryckningar och väpnad aggression.
  • Inom totalförsvaret betonas internationellt samarbete

Tilläggsinformation

Det finska begreppet övergripande säkerhet motsvaras i stor utsträckning i Sverige av begreppet totalförsvar, som spelade en viktig roll under kalla kriget. På den tiden var samarbetet mellan civila och militära myndigheter djupt och omfattande. När Finland på 1950-talet började bygga upp ett krisberedskapssystem togs modellen i många avseenden från Sverige

Till skillnad från Finland sänkte Sverige kraftigt kraven på beredskapsplanering för undantagsförhållandenen efter kalla kriget när hoten lättade. Det ansågs osannolikt att militära kraftåtgärder skulle riktas mot Sverige, och totalförsvaret ansågs inte längre ändmålsenligt att upprätthålla, speciellt eftersom kostnaderna var betydande.

I försvarsbeslutet 2004 definierades internationella verksamhet som försvarsmaktens huvuduppgift, och det nationella försvaret blev främst en uppgift för Hemvärnet. Försvarsmaktens regionala ledningsstruktur avskaffades. Därigenom upphörde de återstående förutsättningarna för samarbete inom ramen för totalförsvaret på regional nivå. På lokal nivå kunde samarbetet dock fortgå tack vare Hemvärnsenheterna.

När den internationella situationen började försämras, kom försvarsberedningen  ut med en rapport 2017om situationen inom totalförsvaret. Rapporten antydde att Sverige hade försummat en sektorövergripande planering av hur en storskalig kris skall hanteras. I rapporten före slogs en höjning av totalförsvarets effektivitet och en nystart för beredskapsplaneringen. Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige. Om Sverige angrips ska totalförsvaret fungera i krig

Sveriges förberedelser inför undantagsförhållanden följer tre huvudprinciper

  1. Ansvaret att förbereda sig för undantagsförhållanden och att leda verksamheten i ett krisläge ligger hos den myndighet som ansvarar för verksamheten redan i fredstid.
  2. Målsättningen är att en olycka, kris eller annan exceptionell situation skall kunna hanteras så nära platsen som möjligt. De lokala myndigheterna förväntas självmant visa initiativförmåga, och ansvar kan inte automatiskt vältras över till högre nivå. Om de egna resurserna inte räcker till måste myndigheten begära tilläggsresurser.
  3. Ledningsförhållandena måste vara så lika som möjligt, både i djup fred och i en krissituation.

Kommuner och landsting har huvudansvaret för förberedelser och åtgärder vid kriser och undantagsförhållanden. Samordnande myndighet är MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Till exempel i samband med de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 tog MSB över det nationella ledarskapsansvaret för räddningsinsatserna och samordnade bland annat mottagandet av utländskt bistånd. Sverige begärde och fick hjälp att släcka skogsbränder av många EU-länder och de nordiska länderna. Såsom inom försvarspolitiken, betonar Sverige internationellt samarbete inom totalförsvaret.