2014 påbörjade Ryssland ett krig mot Ukraina genom att inta Krimhalvön och delar av de östra delarna av Ukraina. EU svarade på dessa åtgärder mot internationell rätt med omfattande ekonomiska och politiska sanktioner. Beslut om dem har förnyats och bekräftats upprepade gånger.

Utvidgningen av Rysslands attack till hela Ukraina i februari 2022 fick EU att vidta breda omfattande åtgärder exceptionellt snabbt och enhälligt för att rikta in sig på Ryssland med bredare och mer effektiva sanktioner och besluta om mångsidigt och betydande ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina.

För första gången beslöt EU om införandet av den tillfälliga skyddsmekanismen, som snabbt gjorde det möjligt för ukrainska medborgare att komma in på EU:s territorium, samt administrativt och ekonomiskt stöd för vidarebosättning av flyktingar på EU:s område.

EU-rådet beslöt redan i februari 2022 att 1,5 miljarder euro från den europeiska fredsfonden (EPF) ska användas för vapenanskaffning för Ukraina. Stödet har ökat regelbundet sedan dess, och i april 2023 har 4,6 miljarder euro redan beviljats ​​från EPF till Ukraina för vapenanskaffning. De tilldelade medlen kan användas för att stödja prestanda och motståndskraft för de väpnade styrkorna i Ukraina, så att landet kan försvara sin territoriella integritet och suveränitet och skydda befolkningen från rysk aggression. Utrustning levereras i enlighet med de prioriteringar som fastställts av den ukrainska regeringen. Det är första gången som denna EU-fredsfond har använts för att ge militärt bistånd.

EU-rådet godkände den strategiska kompassen i mars 2022. Utarbetandet av denna EU:s försvarsstrategi tog hänsyn till de hot som Ryssland utgjorde mot den europeiska säkerheten. Kompassen innefattar en handlingsplan som sträcker sig till 2030, vilket stärker EU:s säkerhets- och försvarspolitik. På grund av den fientliga säkerhetsmiljön görs ansträngningar för att öka den operativa förmågan, stärka krismotståndsförmågan och investera mer och bättre i försvarsresurser. Målet med den strategiska kompassen är att göra EU till en starkare och mer kapabel producent av säkerhet. Målet är också att förbättra EU:s strategiska oberoende och förmåga att samarbeta med partners för att trygga sina egna intressen.

Ukraina har länge haft som, även i grundlagen inskrivna, mål att bli medlem i EU, men flera EU:s medlemsländer har hittills velat bromsa EU:s expansion. Ukraina ansökte om EU-medlemskap så snart den ryska invasionen utökades i februari 2022. Diskussionen inom EU gick mycket snabbt framåt och redan vid sitt möte den 24 juni 2022 accepterade Europeiska rådet Ukraina och Moldavien som kandidatländer för EU-medlemskap. Att starta själva förhandlingarna och förhandlingarna kommer att ta flera år, men med sitt beslut visade EU sin vilja att stödja Ukraina på lång sikt och erkände det också som en del av den europeiska säkerhetsgemenskapen.

I oktober 2022 beslöt EU:s råd om inrättandet av en EU-militär operation för att stödja Ukraina (EUMAM Ukraine). Syftet med operationen är att stärka den ukrainska väpnade styrkans förmåga att försvara landets territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser och att avskräcka och svara på framtida attacker från Ryssland och andra potentiella angripare. EUMAM arbetar i nära samarbete med alla andra likasinnade internationella partners och tillhandahåller utbildningsstöd till den ukrainska försvarsmakten. All utbildning sker inom EU. De flesta av EU:s medlemsländer har tillhandahållit utbildningsmoduler och personal för utbildningsverksamheten. Utbildningen stöds genom att förse de ukrainska väpnade styrkorna med militär utrustning som tillhandahålls av medlemsländerna och finansieras av EPF.

I februari 2023 beslöt Finlands riksdag om Finlands deltagande i EUMAM Ukraine -operationen. Finland kommer att delta i den med högst 50 soldater fram till den 15 november 2024. I uppdraget ingår deltagande i utbildnings- och rådgivningsuppgifter i Polen, samt personal-, administrations- och stöduppgifter inom EU:s medlemsländers territorium.

I samband med antagandet av Maastrichtfördraget 1993 fick Danmark den särskilda rätten att stå utanför EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Efter det ryska anfallet omvärderade Danmark sin försvarspolitik. Genom en folkomröstning avbröt Danmark sin mer än 30 år gamla reservation, enligt vilken man deltog i internationellt försvarssamarbete endast genom Nato. Beslutet ökar Danmarks inflytande på EU:s försvarssamarbete och stärker EU:s säkerhets- och försvarspolitik.