Sedan slutet av det kalla kriget har Nato expanderat fem gånger (1999, 2004, 2009, 2017 och 2020). De flesta länder i Central-, Öst- och Sydösteuropa har anslutit sig till Nato. I den första utvidgningen efter det kalla kriget 1999 accepterades Polen, Ungern och Tjeckien i Nato. De baltiska staterna anslöt sig 2004. Senast anslöt sig Nordmakedonien till alliansen 2020.

Bosnien-Hercegovina, Georgien och Ukraina har ansökt om Natomedlemskap. Inför utvidgningen har Nato utarbetat en handlingsplan för medlemskap (Membership Action Plan, MAP) för att skapa de tekniska förutsättningarna för medlemskap, men att bli accepterad som medlem är ett politiskt beslut i Nato som kräver enhällighet.

Ryssland har motsatt sig varje östutvidgning av Nato sedan 1990-talet, men har inte kunnat förhindra dem. Ryssland ser Nato närma sig Rysslands gränser, något som utgör ett militärt hot mot den.

Finland och Sverige

I april 2022 publicerade regeringen den s.k. aktualitetsredogörelsen om förändringarna i Finlands säkerhetsmiljö. Under behandlingen av rapporten i riksdagen visade det sig att den stora majoriteten av partierna och parlamentsledamöterna stödde en anslutning till Nato. Efter det meddelade också presidenten och statsministern att ”Finland måste ansöka om medlemskap i Nato så snart som möjligt”. Enligt presidenten berodde Finlands medlemsansökan till Nato på Rysslands agerande.

I mitten av maj gav statsrådet riksdagen en kort redogörelse om Finlands anslutning till Nato. Där föreslog statsrådet att republikens president, med stöd av grundlagen, beslutar att Finland, i samråd med riksdagen, ska ansöka om medlemskap i Atlantpakten. Parlamentet röstade den 17.5. För att ansöka om medlemskap i Nato med stor majoritet (188 för, 8 emot, 3 frånvarande). De finska och svenska Nato-ambassadörerna lämnade in NATO-medlemskapsansökningarna samtidigt till Natos generalsekreterare i Bryssel den 18 maj.

Vid Nato-toppmötet i Madrid i slutet av juni 2022 inbjöds Finland och Sverige att gå med i Nato och efter det höll Nato anslutningsförhandlingar med Finland och Sverige. I början av juli undertecknades anslutningsprotokollen och båda länderna skickade en avsiktsförklaring till Nato om sin vilja att gå med i Nato. Finland och Sverige blev observatörsmedlemmar (inbjudna) som har rätt att delta i Natos arbetsgrupper och möten utan rösträtt. För närvarande (augusti 2022) pågår ratificeringen av Finlands och Sveriges anslutningsprotokoll i varje Nato-land (30).

Läs mer i menyn ”Krigets, i Ukraina, inverkan på Finlands utrikes- och säkerhetspolitik” (länk).

***

Rysslands storskaliga attack mot Ukraina i februari 2022 förändrade till en början inte heller Sveriges inställning till alliansfrågan. Ännu i början av mars ansåg den svenska statsministern att Sveriges anslutning till Nato i nuläget skulle ytterligare destabilisera säkerhetsläget i Europa. De borgerliga partierna i oppositionen hade länge varit för att gå med i Nato, men socialdemokraterna, som hade regeringsansvaret, var emot det.

När det på basen av diskussioner med den finska regeringen blev uppenbart att Finland ansöker om medlemskap i Nato ändrades också uppfattningen i Sverige snabbt. Socialdemokraterna bytte åsikt och valde att stöda ett medlemskap i alliansen och den 16 maj 2022 beslöt den svenska socialdemokratiska regeringen att ansöka om medlemskap i Nato. Medlemsansökan lämnades in till Natos generalsekreterare tillsammans med Finland den 18 maj 2022 och i slutet av juni blev Sverige tillsammans med Finland observatörsmedlemmar i Nato.

Läs mer i menyn ”Krigets, i Ukraina, inverkan på Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik” (länk).

Natoländerna:
https://www.nato.int/cps/en/natohq/nato_countries.htm

Natos utvidgning:
https://www.nato.int/cps/en/natolive/topics_49212.htm
https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_164661.htm?selectedLocale=en

Membership Action Plan:
https://www.nato.int/cps/en/natohq/topics_37356.htm