Natos utvidgning

Principerna för Natos utvidgning:

  • Utvidgningens syfte: främjandet av stabilitet och samarbete
  • Medlemskap öppet för alla europeiska länder som kan uppfylla medlemskapets förpliktelser och främja säkerheten i det euroatlantiska området
  • Utvidgningen inget hot mot något land
  • Rättigheterna och skyldigheterna i Washingtonfördraget (1949) gäller för nya medlemmar på samma sätt som för de gamla
  • Trots utvidgningen bibehåller samarbetsarrangemangen (partnerskap för fred osv.) sin relevans

Tilläggsinformation

Sedan slutet av det kalla kriget har Nato expanderat fem gånger (1999, 2004, 2009, 2017 och 2020). De flesta länder i Central-, Öst- och Sydösteuropa har anslutit sig till Nato. I den första utvidgningen efter det kalla kriget 1999 accepterades Polen, Ungern och Tjeckien i Nato. De baltiska staterna anslöt sig 2004. Senast anslöt sig Nordmakedonien till alliansen 2020.

Bosnien-Hercegovina, Georgien och Ukraina har ansökt om Natomedlemskap. Inför utvidgningen har Nato utarbetat en handlingsplan för medlemskap (Membership Action Plan, MAP) för att skapa de tekniska förutsättningarna för medlemskap, men att bli accepterad som medlem är ett politiskt beslut i Nato som kräver enhällighet.

Ryssland har motsatt sig varje östutvidgning av Nato sedan 1990-talet, men har inte kunnat förhindra dem. Ryssland ser Nato närma sig Rysslands gränser, något som utgör ett militärt hot mot den.