Utveckling av Natos försvarsdoktrin

Under det kalla kriget baserades Natos försvarsdoktrin (militärdoktrin) främst på USA:s militära makt och kärnvapen.

  • Syftet var att avskräcka och förhindra en sovjetisk invasion av Västeuropa och säkerställa maritima förbindelser i Nordatlanten.
  • 1946–1953 strategi för totalt krig, amerikanskt kärnvapenmonopol
  • 1954 doktrin om ”Massiv vedergällning” (kärnvapenavskräckning)
  • 1967 doktrin om ”Flexibla motåtgärder”

Efter det kalla kriget:

  • betydelsen av kärnvapenavskräckning minskade
  • militärdoktrinen ändrades för att lämpa sig i krishantering utanför alliansområden

Från och med 2014:

  • territoriella försvaret av alliansens medlemsstater centralt återigen

Tilläggsinformation

Bakgrunden till doktrinen är Natos så kallade Strategiskt koncept, det vill säga ett strategidokument som utarbetas då och då, senast 2010. Den fastställer riktlinjer för alliansens verksamhet och på grundval av detta alliansens grundläggande uppgifter. Den bedömer också säkerhetsmiljön vilket ger anledning att utveckla alliansens militära styrkor.