Ryssland använder sina partnerskap med afrikanska länder för att kringgå västerländska sanktioner. Wagnergruppen är verksam i Mali, Burkina Faso, Centralafrikanska republiken, Libyen, Madagaskar och Sudan. Många av dessa regeringar betalar Wagner för säkerhetstjänster genom att ge den tillgång till värdefulla naturresurser som guld, olja och krom. Med hjälp av dessa naturresurser kan Ryssland mildra effekterna av västerländska Ukraina-sanktioner.

Ryssland använder dessa partnerskap också för att främja sina strategiska mål, motverka västerländskt inflytande och återställa Ryssland till global makt. Ryssland försöker utöka sitt militära intryck genom Wagneroperationen och andra militära överenskommelser. Partnerskapen ger också Ryssland eventuellt stöd för att underlätta dess isolering i internationella organ som FN, som Ryssland använde som en del av sin internationella politiska strategi i attacken mot Ukraina. Som en del av denna strategi har Ryssland riktat in sig på Frankrike och dess tidigare kolonier, såsom Centralafrikanska republiken, Mali och Burkina Faso.

Wagnergruppen påbörjade sin verksamhet i Centralafrika 2018. I slutet av 2020 övergick verksamheten i Centralafrika från ett stöd- och träningsuppdrag till ett direkt stridsuppdrag då säkerhetsläget försämrades inför valet. Säkerhetsläget förvärrades när Coalition of Patriots for Change (CPC), en koalition av paramilitära styrkor ledda av förre presidenten François Bozizé, inledde en offensiv i Centralafrikanska republiken för att störta president Touadéras regering. Som svar skickades Wagners legosoldater för att delta i operationer tillsammans med FACA, MINUSCA och rwandiska specialstyrkor.

Wagnergruppen blev en av de dominerande aktörerna inom politiskt våld i Centralafrika. Enligt ACLED (Ared Conflict Location & Event Data Project), som spårar politiskt våld, var 40 % av allt politiskt våld i Centralafrika mellan december 2020 och juli 2022 kopplat till Wagnergruppen.

Wagnerstyrkorna inledde operationer i Mali i slutet av 2021, när den maliska militärjuntan vände ryggen åt traditionella internationella partners. Frankrike inledde kuppen med hänvisning till en minskning av sin militära närvaro i Mali och samarbete med maliska statsstyrkor. I januari 2022 införde Economic Community of West African States (ECOWAS) nya sanktioner mot Mali. Mali svarade med att neka internationella trupper tillträde till dess luftrum och utvisa danska trupper och den franska ambassadören. Mali meddelade också att man skulle dra sig ur långvariga försvarsavtal med Frankrike.

Samtidigt utökade den maliska armén (FAMA) operationerna mot islamistmilitanter. Wagner har spelat en betydande roll i eskaleringen av denna verksamhet.

Wagner och FAMA har varit inblandade i många attacker mot civila. ACLED har registrerat nästan 500 civila dödsfall i dessa attacker. Av Wagners bidrag till politiskt våld i Mali har 71 % riktat sig mot civila.

Wagners ankomst till Burkina Faso 2023 började på samma sätt som gruppens ankomst till grannlandet Mali. I båda fallen ökade militära samarbetsavtal och år av informationsoperationer den pro-ryska känslan bland medborgare och militären. Militärledarna avbröt förbindelserna med Frankrike till förmån för Wagner och Ryssland.

Juntorna i Burkina Faso och Mali samarbetar med Wagner för att skydda sina egna regimer. Båda juntorna anser Wagner vara en säkerhetspartner eftersom de tror att Wagners militariserade säkerhetsoperationer är mer effektiva än västerländskt bistånd. Wagner erbjuder förvaltningen säkerhetsstöd utan krav på skydd av mänskliga rättigheter och en återgång till ett demokratiskt system.

Information om Wagners verksamhet i Sudan kom fram 2022, när USA, Storbritannien och Norge meddelade att Wagnergruppen var inblandad i ”olagliga aktiviteter” i Sudan gällande guldbrytning och spridning av desinformation. Enligt Sudans utrikesdepartement skulle regeringen vilja förbjuda Wagners närvaro i gruvindustrin och den utbildning den ger till landets militär.

Wagners ägare, Prigozhin, opererade genom scenföretag och flög med ett privat jetplan för att träffa afrikanska presidenter och militära ledare. Scenbolag lämnar dock ett pappersspår och 2020 införde det amerikanska finansdepartementet sanktioner mot bl.a.  företaget Meroe Gold som ägs av Prigozhin, vars Sudan-baserade direktör Mihail Potepkin tidigare arbeta på trollfabriken i St. Petersburg.

Sudans guldproduktion sköt i höjden efter 2011, när Sydsudans självständighet tog det mesta av landets oljerikedomar. Endast en handfull sudaneser har blivit rika på guld. Guldhandeln kontrolleras av general Dagalos familj. Enligt Sudans centralbank smugglas cirka 70 % av guldet ut ur landet. Wagner stöder Dagalo, och det stödde också den tidigare presidenten Omar al-Bashir.

Sudans guldproduktion sköt i höjden efter 2011, när Sydsudans självständighet tog det mesta av landets oljerikedomar. Endast en handfull sudaneser har blivit rika på guld. Guldhandeln kontrolleras av general Dagalos familj. Enligt Sudans centralbank smugglas cirka 70 % av guldet ut ur landet. Wagner stöder Dagalo, och den stödde också den tidigare presidenten Omar al-Bashir.

Sudanesiska guldgrävare har anklagat Wagners legosoldater för massakrer på gränsen mellan Södra Darfur och Centralafrikanska republiken. Enligt vittnen har Wagnergruppen plundrat regionens rika guldgruvor och dödat gruvarbetare i minst tre stora attacker.

Wagnergruppen fokuserar på statlig säkerhet och penningtvätt under sken av att bekämpa terrorism, ökar våldet mot civila och gynnar salafi-jihadgrupper. I grannlandet Mali har Wagner utfört massakrer som man kallar antiterroristoperationer. Kränkningar av mänskliga rättigheter stärker salafi-jihadgrupper eftersom de får målsamfunden att alliera sig med jihadister för skydd. Wagner beräknas ha bidragit till spridningen av al-Qaida-kopplade militanter i Mali.

Förändringen av Wagnergruppens situation, ställning och roll till följd av kriget i Ukraina kan komma att påverka situationen i Afrika, men Rysslands verksamhet i Afrika förväntas fortsätta med nya arrangemang vid behov.