Iran

De mest betydande potentiella kriserna i Mellanösternregionen är relaterade till Iran. Irans olje- och naturgasreserver är bland de största i världen. Enligt CIAs uppskattningar har Iran världens fjärde största oljereserver (9,5 %) och näst största naturgasreserver (17,3 %). Dessutom ligger Iran på norra stranden av det strategiskt viktiga Hormuzsundet och kan hota oljetransporter från Persiska viken. Förenta staterna har faktiskt en permanent militärstyrka i eller nära Persiska viken, ofta t.ex. en stridsfärdig flottavdelning ledd av ett hangarfartyg. Iran är vaggan och huvudstaden för den andra huvudgrenen av islam, shiism, vilket leder till spänningar med sunnimuslimska länder och Israel.

Relationerna mellan Iran och USA har varit extremt spända sedan den iranska revolutionen 1979, då den USA-stödda monarkin störtades och en extremistisk islamisk prästledd regim installerades i Iran. Diplomatiska relationer mellan länderna bröts och är fortfarande brutna. USA har anklagat Iran för att störa oljetransporter i Persiska viken, stödja internationell terrorism och försöka skaffa ett kärnvapen. Omfattande internationella sanktioner har införts mot Iran.

År 2015 nådde, efter svåra förhandlingar där Iran lovade att begränsa sin kärntekniska verksamhet och tillåta internationella inspektörer att besöka sina kärntekniska anläggningar, Iran och en grupp ledande stormakter (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Tyskland) en överenskommelse. I gengäld mildrades sanktionerna mot Iran gradvis. Under president Trumps administration bröt sig USA loss från överenskommelsen. President Biden försökte få Iran med i överenskommelsen igen, men diskussionerna hamnade i en återvändsgränd i augusti 2022.

Irans situation har förändrats ytterligare efter att Ryssland attackerade Ukraina i februari 2022. Som ett resultat av västerländska sanktioner har Iran blivit en nära allierad till Ryssland, som tar emot moderna vapen från Ryssland. Sedan hösten 2022 har inofficiella uttalanden börjat höras från Iran om att landet skulle kunna utveckla ett kärnvapen bara på några veckor om det skulle behövas.

Den väpnade konflikten mellan Iran och USA kan också vara relaterad till de, sedan 2005, avsevärt försämrade relationerna mellan Iran och Israel. Iran för ett s.k. proxy krig mot Israel genom den shiitiska Hizbollah-organisationen, verksam i södra Libanon sedan åtminstone 2006. Israel anses allmänt vara en kärnvapenstat, även om Israel inte officiellt erkänner det. Irans kärnvapen är en ”röd linje” för Israel, vars överskridning kan leda till en väpnad konflikt mellan Israel och Iran.

De långsiktiga sanktionerna mot Iran och det fundamentalistiskt religiösa prästerskapet har skapat grunden för en möjlig kontrarevolution eller inbördeskrig. Protesterna mot regeringen och deras våldsamma förtryck har ökat markant sedan september 2022, liksom personliga åsiktsyttringar på sociala medier. Situationen anses vara den farligaste för Irans prästerliga makt sedan revolutionen 1979.