Rymdadministrationen ansvarar för Kinas rymdprogram, och genomförandet av rymdutrustning är China Aerospace Corporations ansvar. Förvaltningen tar fram rymdprogrammet och olika företag ansvarar för genomförandet. China Space Administration grundades 1993. Den är underordnad Kinas flygindustriministerium (Ministry of Aerospace Industry). Kina har styrt betydande ekonomiska och politiska resurser till sitt rymdprogram, från att förbättra militära rymdtillämpningar till att utveckla mänskliga rymdfärder och program för månutforskning.

Kina sköt upp sin första satellit 1970. 2003 blev Kina det tredje landet som självständigt genomförde en mänsklig rymdfärd. Under 2011 och 2016 lanserades de bemannade rymdlaboratorierna Tiangong-1 och -2. 2022 lanserade Kina sin rymdstation Tiangong (Himmelska palatset), som helt är byggd i och drivs av Kina. Det förväntas pågå i 10 år. Under 2010-talet skickade Kina upp mer än 200 satelliter i omloppsbana, och det sker årligen fler uppskjutningar än USA. Kina har näst flest satelliter i rymden efter USA.

Kinas civila rymdprogram är inriktat på ett nätverk av BeiDou-positionerings-, navigations- och tidssatelliter. Skillnaden mellan de amerikanska GPS- och EU Galileo-systemen är att BeiDou förutom plats- och tidsinformation har användarspårning och SMS- och masskommunikationstjänster.

Kina skrev historia år 2019, då ett kinesiskt obemannat fordon landade på andra sidan månen. År 2022 lyckades Kina föra en fyrhjuling till månen. I början på år 2022 skickade den kinesiska sonden Tianwen-1 en selfie av sig själv och Mars. Kina syftar till att genomföra en bemannad rymdflygning till månen år 2036.

Kina har en betydande satellitbaserad underrättelse- och övervakningskapacitet. Denna förmåga används för både militära och civila ändamål; fjärranalys, land- och sjöövervakning och underrättelse. Systemet är det näst största efter USA.

Kina satsar också på anti-satellitkapacitet (ASAT). Detta stöds av dess omfattande nätverk för Space Situational Awareness (SSA), som inkluderar teleskop, sonder och andra sensorer. Missiltestet 2007, då Kina förstörde sin tidigare vädersatellit på 900 kilometers höjd, väckte uppmärksamhet på grund av rymdskrotet som operationen orsakade.

2015 etablerade Kina de väpnade styrkornas strategiska stödstyrkor (SSF). De ansvarar för operationer i yttre rymden, cyberrymden och det elektromagnetiska spektrumet och för att utveckla, använda och underhålla nödvändiga förmågor. SSF utgör kärnan i Kinas informationskrigföring.

De kinesiska väpnade styrkorna har utvecklat elektronisk krigföringskapacitet för att störa rymdoperationer. Kina har ett markbaserat anti-satellit-missilsystem (ASAT) mot mål i låg omloppsbana (LEO). Kina utvecklar också laservapen och kraftfulla system för att förstöra eller skada satelliter.

I februari 2022 definierade president Xi Jinping Kinas målsättningen för rymdverksamhet. Att utforska kosmos, utveckla rymdindustrin och utveckla Kina till en rymdmakt är enligt honom Kinas mål i det senaste utvecklingsprogrammet.