Kina

  • Stora ekonomiska och politiska resurser för rymdprogrammet
  • Nätverk av BeiDou-positionerings-, navigations- och tidssatelliter 2018
  • Näst flest satelliter i rymden
  • Obemannat fordon till månen 2019, som mål bemannad flygning 2036
  • Strategiska stödstyrkor för de väpnade styrkorna som genomförare av rymdoperationer
  • Investerar i satellitförsvarsfunktioner (ASAT)

Tilläggsinformation

Kina har styrt betydande ekonomiska och politiska resurser till sitt rymdprogram, från att förbättra militära rymdapplikationer till att utveckla bemannade rymdflygnings- och månutforskningsprogram.

Kina lanserade sin första satellit 1970. År 2003 var Kina det tredje landet som lanserade en bemannad rymdflygning. 2011 och 2016 lanserades de bemannade rymdlaboratorierna Tiangong-1 och -2. På 2010-talet lanserade Kina mer än 200 satelliter i omloppsbana. Kina har det näst största antalet satelliter i rymden efter USA.

Kinas civila rymdprogram är inriktat på ett nätverk av BeiDou-positionerings-, navigations- och tidssatelliter. Skillnaden mellan de amerikanska GPS- och EU Galileo-systemen är att BeiDou förutom plats- och tidsinformation har användarspårning och SMS- och masskommunikationstjänster.

År 2019 landade Kina ett obemannat fordon på månen. Kina syftar till att genomföra bemannad rymdflygning till månen år 2036.

Samarbetsavtalet mellan den ryska och kinesiska rymdförvaltningen innefattar inrättandet av en gemensam rymdstation för studier av månen i rymden, på Månens yta och i bana runt Månen.

Kinesiska satelliter enligt användningsområde 2018. Bildkälla: Challenges to security in space 2019, DIA.

Kina har en betydande satellitbaserad underrättelse- och övervakningskapacitet. Denna förmåga används för både militära och civila ändamål; fjärranalys, land- och sjöövervakning och underrättelse. Systemet är det näst största efter USA.

Kina utvecklar bärraketkapaciteter för rymdskeppslansering och för att säkerställa åtkomsten till rymden och för att kunna konkurrera på den internationella satellitlanseringsmarknaden.

Kina investerar också i satellitförsvarsfunktioner (ASAT). Detta stöds av dess omfattande rymdlägesnätverk (SSA), som inkluderar teleskop, skannrar och andra sensorer.

År 2015 grundade Kina Strategic Support Forces (SSF). De ansvarar för operationer i yttre rymden, cyberspace och det elektromagnetiska spektrumet och för utveckling, användning och underhåll av nödvändiga funktioner. SSF är kärnan av Kinas datakrigföringskapacitet.

Kinesiska väpnade styrkor har utvecklat elektronisk krigsförmåga för att störa rymdaktiviteter. Kina har ett satellitbaserat satellitförsvarssystem (ASAT) mot mål med låg omloppsbana (LEO). Kina utvecklar också laservapen och högeffektsystem för att förstöra eller skada satelliter.