Kinas regionala konflikter

Kuvalähde: https://media.defense.gov/2019/May/02/2002127082/-1/-1/1/2019_CHINA_MILITARY_POWER_REPORT.pdf

Bildkälla: https://media.defense.gov/2019/May/02/2002127082/-1/-1/1/2019_CHINA_MILITARY_POWER_REPORT.pdf

Tilläggsinformation

Sedan 1998 har Kina kommit överens om gränstvister med sex grannländer. Det finns fortfarande tre områden där det råder spänning mellan Kina och dess grannar gällande äganderätten till området. Områdena ligger vid den kinesisk-indiska gränsen samt i närliggande havsområden. Dessutom debatteras tidvis den ryska ockupationen av de till Kina tillhörda delarna av norra Manchuriet på 1800-talet.

Kina och Indien arbetar för att minska sina gränsspänningar genom att 2013 enas om sina väpnade styrkors verksamhet i Arunachal Pradesh- och Aksai Chin-området. Avtalet definierade bland annat truppernas aktiviteter och kontakter i gränsområdet. Trots avtalet har spänningen inte försvunnit. Länderna har anklagat varandra för upprepade överträdelser av fördraget samt militära förberedelser i regionen. Spänningarna mellan Kina och Indien har ökat. Under våren och sommaren 2020 inträffade många sammandrabbningar mellan kinesiska och indiska soldater i Kashmir i Pakongtso-, Sikkim- och östra Ladakhregionerna liksom i Galwan-ravinen. Skjutvapen användes inte, utan som vapen användes klubbor, batonger och stenar. Konflikter ägde rum mellan avdelningar med en styrka på några tiotals soldater. Till slut deltog så många som 600 soldater i Galwans skärmytsling. Tiotals dog och hundratals skadades på båda sidor.

Kuvalähde: https://www.hindustantimes.com/india-news/india-china-reject-us-bid-to-mediate-on-border-issue/story-nZWAd5QJAkzqzpuAjMwsiM.html

Bildkälla: https://www.hindustantimes.com/india-news/india-china-reject-us-bid-to-mediate-on-border-issue/story-nZWAd5QJAkzqzpuAjMwsiM.html

I Östkinesiska havet har Kina och Japan en tvist om en ögrupp, benämnd Diaoyu på kinesiska och Senkaku på japanska. Öarna kontrolleras av Japan, men också Taiwan har anspråk på dem. Början på konflikten kan spåras tillbaka till det kinesisk-japanska kriget som slutade 1895, när Japan tog över öarna. 1951 avstod Japan några öar till Kina, men inte öarna Senkaku / Diaoyu. De ansågs vara en del av Okinawa, som innehades av USA. USA återförde Okinawa till Japan 1972, då även den omtvistade ögruppen kom under japanskt styre. Enligt Kinas åsikt har öarna tillhört Kina i århundraden. De första kinesiska studierna av öarna gjordes i början av 1400-talet, och öarna styrdes i århundraden som en del av Taiwan. Öarna borde ha återställts som en del av Taiwan. Olja har hittats i området, vilket ökar områdets värde. USA erkänner att öarna tillhör Japan och anser att säkerhetsavtalet mellan de två länderna också omfattar denna ögrupps territorium.

I Sydkinesiska havet (länk) har Kina, Vietnam, Malaysia, Brunei och Filippinerna samt Taiwan oenigheter gällande Spratly- och Parcelöarna, liksom några andra små öar i regionen. Den omtvistade regionen är strategiskt viktig, eftersom det via den går mer än 80% av råoljeimporten till Japan, Sydkorea, Kina och Taiwan.

Kina baserar sitt eget territoriella krav på den linje som bildas av de s.k. nio streckade linjerna, som också är markerade på kartorna i Kina för att skildra omfattningen av Kinas territorialvatten. Taiwans krav är desamma som Kinas. Vietnam säger att det har styrt öarna sedan 1700-talet och säger att Kina framfört sitt eget krav först på 1940-talet. Filippinerna grundar sitt påstående på öarnas närhet. Scarborough Shoal, en ö som heter Huangyan på kinesiska, ligger till exempel 160 kilometer från Filippinerna och 800 kilometer från Kina. Malaysia och Brunei baserar sina territoriella krav på definitionen av den exklusiva ekonomiska zonen i FN: s havsrättskonvention. Några av Spratlyöarna ligger i Malaysia, men Bruneis påstående inkluderar inte öar. Indonesien anser sig inte vara part i tvisten, även om dess ekonomiska zon minskar Kinas territoriella anspråk.

Internationella skiljedomstolen i Haag beslöt år 2017 att Kina inte har grunder att göra anspråk på de områden som ligger inom gränsen för de nio streckade linjerna. Enligt domstolen har Kina ingen historisk rätt till de öar som dess territoriella krav gäller. Kina erkänner eller accepterar inte domstolens beslut, utan har fortsatt med byggnadsverksamheten på öarna och har, på en del av dem, placerat underrättelse-, övervaknings- och vapensystem.

Den militära motsättningen i Sydkinesiska havet kommer möjligen att öka, och en militär konflikt i regionen skulle också påverka Taiwans ställning.

Källor och länkar