Modernisering av Kinas väpnade styrkorna

    • Målsättningen är att skapa folkets befrielsearmé förmågan att vinna kortvariga krig, i delvis högt tempo, som behärskas av modern informationsteknologi
    • Att förbättra styrkornas stridsförmåga genom att utveckla rörlighet, eldkraft, skydd och stöd och genom att ta i bruk informationsteknologi (t.ex. artificiell intelligens, kvantteknologi, big data, cloud computing, Internet of Things)
    • Prioriteringar för prestanda som ska utvecklas
    • I armén gemensamma operationer och strateg mobilitet
    • I marinen verksamhet på världshaven och strategisk preventiv kapacitet
    • I flygvapnet anfallsförmåga och missilförsvar
    • I de strategiska missilstyrkorna snabb respons och effektiv vedergällning
    • Träffsäkra, intelligenta, oförmärkta (Stealth), obemannade vapen och system med lång räckvidd

    Syftet är att påskynda den tekniska utvecklingen av de väpnade styrkorna genom att nationellt kombinera både civil och militär teknik och dess utveckling.

Tilläggsinformation

Det viktigaste utvecklingsmålet i den första fasen av den stora omorganisationen av de kinesiska väpnade styrkorna var att utveckla förmågan att genomföra begränsade landstigningsoperationer i närheten av Kina. Utvecklingen av de väpnade styrkorna kommer att fortsätta, så att målet 2035 är förmågan att använda väpnade styrkor i Kinas närområden. År 2049 är målet att de kinesiska väpnade styrkorna ska bli en global aktör (World-Class Military). Detta beräknas innebära att de väpnade styrkorna då kommer att ha förmågan att agera likvärdigt mot de amerikanska väpnade styrkorna var som helst i världen.

Kina strävar till att uppnå samma teknologinivå som USA. Av denna orsak har landet också eftersträvat ett nära samarbete med Ryssland.

Kina har ett större antal krigsfartyg än USA (Kina 350, USA 293). Kina har 1 250 konventionella ballistiska missiler och landbaserade kryssningsmissiler med en räckvidd på 500 till 5 000 kilometer. Konventionella ballistiska missiler i USA har en räckvidd på 70 till 300 kilometer och USA har inga sådana kryssningsmissiler alls som avfyras från marken. Detta beror på INF-avtalet mellan USA och Ryssland som förbjuder medeldistans (500-5 000 km) missiler, från vilka båda länder år 2020 har meddelat att de drar sig tillbaka från. Den främsta anledningen till att INF-avtalet upphör, är just Kinas växande missilarsenal och det faktum att Kina inte är med i vapenkontrollavtal. Kina har världens största luftvärnsarsenal, som inkluderar både inhemska och ryska missilsystem.

Den kinesiska marinens utvecklingsprojekt syftar särskilt till att öka räckvidden de missilvapensystem som är baserade på krigsfartyg (kryssare, fregatter), för att kunna påverka fiendens ytflotta på så långt avstånd som möjligt. Till exempel utrustas en kryssare av klass Renhai med ballistiska missiler. Marinen i andra länder har ballistiska missiler endast i ubåtar. Utvecklingen av nya hangarfartyg syftar också till att öka den marinens räckvidd, särskilt i Stilla havet. Strävan är att kunna försätta Kinas andra hangarfartyg, Shangdong,  i operativ beredskap under åren 2020-21. Kina bygger också fler hangarfartyg, som planeras att utrustas med laservapen och elektroniska höghastighetsvapen (rail).

Att öka marinkrigföringens effektivitet är relaterat till målet 2035 att göra Kinas sjökrigspotential och prestanda i landets närmiljö likvärdiga med eller till och med bättre än USA:s och dess allierades.

I framtiden kommer de väpnade styrkornas roll för uppnående av utrikespolitiska mål att ökas. Som ett resultat har militära övningar och närvaro utomlands ökat de senaste åren och ansträngningar görs för att utöka nätverket av baser utomlands.

Tillväxten av Kinas väpnade styrkor har möjliggjorts av de senaste decenniernas massiva ekonomiska tillväxt. Den ekonomiska recessionen under 2020, ekonomisk osäkerhet och handelskrig kan ha en betydande inverkan på de ambitiösa utvecklingsplanerna för de väpnade styrkorna. Detta kommer också att påverka den säkerhetspolitiska situationen i Kinas närområde och den regionala och globala militära balansen i västra Stilla havet.

Resultatet av det amerikanska presidentvalet 2020 kan påverka Kinas ekonomiska utveckling de närmaste åren. Om handelskriget med USA, och den därav följande ekonomiska nedgången, fortsätter kan Kina tvingas att söka nya sätt att utveckla sin ekonomi för att genomföra militära utvecklingsprojekt. I vilket fall som helst är det kinesiska kommunistpartiet starkt förbundet att, även med hjälp av militär upprustning, återställa Kinas supermaktstatus och uppnå in- och utrikespolitiska mål före år 2050.

Källor och länkar