Presidenten är, enligt grundlagen, Rysslands statschef, garant för konstitutionen och för mänskliga rättigheter och friheter. Presidenten har stora befogenheter: han är ansvarig för upprätthållandet av landets suveränitet, självständighet och statliga enhet, liksom för statsadministrationens funktion och samarbete, besluter om in- och utrikespolitik, fungerar som överbefälhavare, löser medborgarnas frågor, belönar med statliga utmärkelser och behandlar benådningar. Presidenten väljs för sex år.
President Putins mandatperiod tar slut år 2024. Enligt en ändring som gjordes i grundlagen i juli 2020 kan Putin fortsätta som president fram till år 2036.
Parlamentets underhus (federala församlingen) kallas statsduman och dess 450 medlemmar väljs för fem år. Två representanter från varje autonoma område väljs till Federala rådet, överhuset.
Lagförslaget kan initieras av presidenten, federala rådet, en parlamentsledamot, regeringen, autonoma områden, konstitutionella domstolen, högsta domstolen och högsta skiljedomstolen. Lagar antagna av Duman godkänns av Federala rådet och stadfästs av presidenten, som också har vetorätt. Presidenten kan också utfärda förordningar och order (ukas).
Valet till Duman hölls senast i september 2016. Valdeltagandet var 47,9%. 14 partier deltog i valet. Valet observerades av OSSE som konstaterade valbedrägerier, om än i mindre utsträckning än 2011. Ingen av de många småpartierna, som till exempel Vänsterfronten, Jabloko, Pensionärspartiet eller Rodina, överskred tröskeln på 5%. Nästa dumaval kommer att hållas 2021. I 2016 års val fördelades rösterna på partierna enligt följande:
- Förenade Ryssland 54,2 %
- Kommunisterna 13,3 %
- Liberaldemokraterna 13,1 %
- Rättvisa Ryssland 6,2 %
- Övriga 13,2 %
