USA:s ekonomi

  • Bruttonationalprodukt (2019, till marknadspriser) 21 400 miljarder dollar
    • Den största i världen, men den näst största när det gäller köpkraft efter Kina
    • BNP / capita: cirka 65 000 USD (= cirka 55 000 EUR)
    • Andel av världsekonomin cirka 15 %
  • Ekonomisk struktur: starkt serviceinriktad (80%), industri (20 %)
  • Världens största hemmamarknad
  • Ledande position inom informations- och kommunikationsteknik

Tilläggsinformation

Till marknadspriser, dvs. till växelkurser, är den amerikanska ekonomin den största i världen. Köpkraftskorrigerad (purchase power parity) är Kinas ekonomi något större än USAs.

Det ekonomiska systemet är en blandekonomi med en relativt stor offentlig förvaltning utöver den stora privata sektorn (36 % av BNP).

Den offentliga skuldkvoten är hög, 116 % (2020), vilket innebär att den offentliga skulden (nästan 25 000 miljarder USD) överstiger BNP. Den federala regeringen kommer att måsta betala nästan 400 miljarder dollar om året bara i skuldräntor.

USA:s handelsbalans har länge varit negativ. År 2019 var exportvärdet cirka 2500 miljarder dollar och importvärdet 3 100 miljarder dollar, så handelsunderskottet var cirka 600 miljarder USD.

De viktigaste exportprodukterna 2018 var industriprodukter cirka 74,8 %, jordbruksprodukter 10,7 % och bränslen och mineraler 9,4 %. De viktigaste exportdestinationerna 2017 var Kanada, Mexiko, Kina, Japan och Storbritannien.

Huvudimport: industriprodukter 78,4 %, bränslen och mineraler 10,7 % och jordbruksprodukter 10,5 %. De viktigaste importländerna under 2019 är Kina, Kanada, Mexiko, Japan och Tyskland. Dessa står för ungefär hälften av den totala importen.

De senaste åren har USA kunnat öka sin självförsörjning i energiproduktionen avsevärt med ny teknik (skiffergas och skifferolja) och producerar redan mera naturgas än vad som konsumeras.

70 % av den energi som används av USA produceras med fossila bränslen, 9 % med kärnenergi, 7 % med vattenkraft och 14 % med andra förnybara energikällor.

Det finns ingen allmän hälsovård tillgänglig för alla medborgare i USA. Hälso- och sjukvård är i grunden ett privat eller arbetsplatsbaserat system och dyrt när det gäller kostnader per capita. Det har länge varit föremål för reformsträvanden.