USA:s utrikes- och säkerhetspolitik

Principer och mål för säkerhetspolitiken

Nationell säkerhet (National Security): att upprätthålla nationens säkerhet och skydda USA:s intressen i världen
Begreppet nationell säkerhet introducerades efter andra världskriget
Säkerhetspolitik: mångsidiga politiska, diplomatiska, ekonomiska och militära medel
Försvar, främjande och spridande av centrala amerikanska värderingar såsom demokrati och religions- och yttrandefrihet
Säkerhetspolitiken stöds av en stark ekonomi

***

Du kan läsa om USA:s reaktion på kriget i Ukraina i menyn ”USA och kriget i Ukraina” (länk).

Tilläggsinformation

USA:s säkerhetspolitiska tänkande har starka rötter i erfarenheterna från bosättare och statens grundare från 1700- och 1800-talen. Därav föreställningen om ett ”uppdrag av ödet” eller ett ”på kallelse baserat öde” (Manifest Destiny), vilket betyder främjande av amerikanska värden och i detta sammanhang också en utvidgning av statens territorium och makt. Manifest Destiny-tänkandet bygger på följande begrepp:

Det amerikanska folket och dess institutioner har särskilt goda och hedervärda egenskaper
Det ”amerikanska uppdraget” återspeglas starkt i historien om nybyggarna och erövringen av väst
Ödet har beordrat amerikanerna att främja sina utmärkta värderingar

Amerikanerna hade enligt deras uppfattning en ”gudomlig plikt” att utvidga det federala territoriet från östkusten över hela kontinenten till väster. Ett sådant sätt att tänka har sedan dess använts också på andra håll i världen, och rättfärdigande för egna handlingar har sökts från ”på kallelse baserat öde ”.

USA:s ursprung är också förknippat med uppfattningen att USA är unikt och skiljer sig till sin fördel från andra länder (amerikansk exceptionism). Baserat på detta har amerikanerna ett uppdrag och till och med rätten att forma resten av världen efter eget tycke. Än idag är det populärt bland politiker att prata om en viktig, ”oersättlig nation” (Indispensable Nation) som uppfyller sin mission och förväntas upprätthålla ordning i världen.

Den geopolitiska grunden för USA:s säkerhetspolitik föddes under 1800-talet som Monroe doktrinen. Följaktligen har endast amerikaner och i praktiken USA i allmänhet rätt att utöva makt på och runt den amerikanska kontinenten. Läran kan reduceras till ordspråket ”Amerika för amerikaner” (America for Americans). Det har ofta tolkats som USA: s rätt att utesluta stater från andra kontinenter från Sydamerika såväl som kravet på att avstå från att utvidga USA: s makt och åtaganden någon annanstans, i vilket fall det har varit en fråga om ”isolationism”. På grundval av detta avstod USA från att ta ställning till eller blanda sig i europeisk politik under 1800-talet och även efter första världskrigets utbrott. USA stödde Storbritannien och Frankrike men gick motvilligt med i kriget först i dess slutskede år 1917.

Efter första världskriget drog USA sig snart tillbaka från Europa och återvände till sin tidigare isoleringspolitik. Efter att andra världskrigets början upprepades samma mönster: USA höll sig utanför kriget tills Japan gjorde en överraskningsattack på Pearl Harbor i december 1941. Även efter andra världskriget drog USA tull en början nästan alla sina styrkor från Europa och återvände först när det kalla krigets konstellation formades och som en motverkan mot det sovjetiska hotet.

Supermaktkonkurrensen om världsherravälde har återuppstått efter den 20–25 år långa lugnare period som följde efter det kalla kriget. Förändringen är stor och påverkar alltmer USA: s utrikes-, säkerhets- och även försvarspolitik. Anledningen till förändringen är förstärkningen av Ryssland och i synnerhet Kina, vilket återspeglas i ökningen av deras militära styrka, skärpningen av utrikespolitiken och den öppna utmaningen av USA: s globala ledarskap. USA har dock inte för avsikt att avstå från sin ställning utan ökar sin verksamhet inom internationell politik, stärker och utvidgar sitt nätverk av allierade och partners och försöker också stärka sitt militära inflytande och utveckla nya sätt att påverka. USA nöjer sig inte med en defensiv roll och med att reagera på sina utmanares åtgärder, utan försöker genom aktiv verksamhet behålla sin ledande position. Huvudmotståndaren är Kina, så Asien-Stillahavsområdet är den viktigaste riktningen för USA, och där ligger tyngdpunkten i verksamheten. Under årtiondena av det kalla kriget var Europa det viktigaste, men det får nu en biroll.

Källor och länkar

Manifest destiny

Indispensable Nation