Försvarsministeriets budget kommer att användas 2025:

• 167 miljarder USD för upphandlingar,
• 141 miljarder USD till forskning och utveckling,
• 290 miljarder USD för drift och underhåll,
• 182 miljarder USD för personal,
• 11 miljarder USD till hälso- och sjukvård,
• 42,8 miljarder USD för övriga program vid försvarsministeriet.

USA:s försvarsbudget är enorm och mångsidig. Den omfattar traditionella väpnade styrkor, kärnvapen, cybersäkerhet, veterantjänster och internationellt militärt bistånd. Även om Trump-administrationen pressar andra Nato-länder att öka sina utgifter, har USA självt inte förbundit sig till samma 5-procentsmål – eftersom landet redan bär den största delen av alliansens kostnader.

Att definiera försvarsutgifter och jämföra stater på basen av det är inte enkelt och beror på vad som räknas som försvarsutgifter. Till exempel i Europa registreras pensionsutgifter vanligtvis som försvarsutgifter, men inte i USA. I synnerhet när det gäller USA skulle det ge en ofullständig bild att bara beakta försvarsministeriets budget. Förutom ovanstående finns det andra utgiftsposter i den federala budgeten, som i vissa beräkningar klassificeras som utgifter för ”nationell säkerhet”:

• cirka 77 miljarder USD från budgeten för Ministeriet för nationell säkerhet,
• ministeriet för veteranärenden, utgifter cirka 200 miljarder USD,
• budgetar för institutioner för civil underrättelse, cirka 60 miljarder USD,
• internationellt militärt bistånd från USA, 5 miljarder USD (utan stöd till Ukraina),
• försvarsadministrationens andel av federala ränteutgifter, cirka 150 miljarder USD,
• försvarsadministrationens pensionsutgifter, cirka 900 miljarder USD.

Utgifterna för nationellt försvar utgör cirka 15 % av den federala budgeten. Att andelen är så stor beror främst på det federala systemet, där många sådana utgiftsposter som finansieras ur delstatsbudgetarna, till exempel i Finland ingår i statsbudgeten. I Finland står försvarsbudgeten för 7,4 % (2025) av den totala statsbudgeten.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av USA:s försvarsutgifter från 1950 till 2030. Diagrammet visar tydligt krisfaserna i internationell politik, såsom Koreakriget, Vietnamkriget och Reagans vapenprogram under kalla kriget på 1980-talet, liksom ”kriget mot terrorismen” i början av 2000-talet.