Sahel området

Säkerhetskrisen i Sahel fördjupas

  • statskupp i Burkina Faso 2022
  • statskupper i Mali 2020 och 2021
  • ökad inblandning av Ryssland – Wagner legosoldaternas roll
  • salafi-jihadrörelsens spridning i Sahel området

Bildkälla: Center for Global Affairs & Strategic Studies (GASS) / Universidad de Navarra

Statskuppen i Burkina Faso i september 2022 var ett tecken på att administrations- och säkerhetskrisen i den västafrikanska Sahel-regionen håller på att fördjupas. Konsekvenserna av kuppen i Burkina Faso, liksom kuppen 2020 och 2021 i Mali, har minskat trycket för terrorismbekämpningsoperationer och skapat förutsättningar för expansionen av den salafi-jihadrörelsen.

Grannlandet Mali har också mött ökad instabilitet som ett resultat av på varandra följande kupper, som avsevärt har försvagat de regionala insatserna mot terrorism. Militären störtade den civila regeringen i augusti 2020 och även övergångsregeringen i maj 2021. Mali drog sig i maj 2022 ur Sahel Joint Counter-Terrorism Force, som hade bildats för att möjliggöra gränsöverskridande samordning.

Militärjuntans beslut att anställa legosoldater från den ryska Wagnergruppen 2021 försvagade snabbt relationerna med Frankrike och andra europeiska länder. Försämringen av partnerskapet påskyndade och utvidgade det planerade tillbakadragandet av franska styrkor och vissa europeiska specialoperationsstyrkor från Mali i augusti 2022. Den maliska juntan införde också luftrumsrestriktioner för de återstående europeiska styrkorna i FN:s fredsbevarande uppdrag, vilket har orsakat upphörande av operationer och partiellt tillbakadragande av dessa styrkor. Utgående europeiska partners tar med sig kritisk underrättelse- och övervakningskapacitet samt medevac-tjänster.

Wagner-legosoldaternas ankomst ökade också våldet mot civila i de konfliktdrabbade områdena i Mali. Juntan ska enligt uppgift betala Wagner 10 miljoner dollar i månaden för att tillhandahålla militär utbildning och skydd för höga maliska tjänstemän.

Den nya juntan i Burkina Faso söker olika säkerhetspartners, som kan ha liknande effekter på kampen mot terrorism som kuppen i Mali. Ryska informationsoperationer i Sahel har underblåst långvariga protester mot Frankrike och ökat pro-ryska känslor.

Rysslands ökade engagemang – särskilt utplaceringen av legosoldater från Wagnergruppen – utmanar det internationella stödet för bekämpning av terrorism. Det uppskattas att Rysslands attack mot Ukraina 2022 och den därmed sammanhängande möjliga förändringen av Wagnergruppens position och roll i slutet av 2023 kommer att förändra situationen. Burkina Fasos junta har också ändrat sin ståndpunkt gällande relationerna med Ryssland och meddelat att man vill ha samarbete med alla andra partners, som USA.

Kuppen i Burkina Faso hotar också koordineringen av terrorismbekämpning mellan Niger och Burkina Faso, som har ökat under 2022. Niger och andra regionala partners införde sanktioner mot Mali och Guinea efter deras kupper för att påskynda återgången till civilt styre. Burkina Fasos starkare relation till Ryssland komplicerar relationerna med Niger, där amerikanska och franska trupper är stationerade. Burkina Fasos junta har dock hittills försökt upprätthålla regionala band genom att hålla fast vid sitt löfte att återställa den konstitutionella ordningen senast i juli 2024.

En svag och militariserad regim undergräver civil-militära relationer och hjälper salafi-jihadrörelsen att expandera i Sahel. Den maliska juntan har tillåtit militära övergrepp mot civila. Wagners närvaro har förvärrat situationen.

Militärt svar mot JNIM och ISGS terroristgrupper ökar jihadisternas rekrytering och infiltration av samhällen i Sahel-området. Grupperna har redan offentligt reagerat på Wagners grymheter för att få legitimitet och framställa sig som beskyddare av lokalbefolkningen.

JNIM genomför också en operation som har avancerat långt in i Burkina Fasos förbindelser norrut. Gruppen har stängt av huvudvägar, konsoliderat kontrollen över landsbygden och belägrade befolkningscentra i norra Burkina Faso. Den pågående belägringen har drivit städer till randen av humanitär katastrof och underblåst missnöje med säkerhetsstyrkorna. Detta ledde till kuppen i september 2022.

Försvagningen av säkerheten i Burkina Faso tillåter salafi-jihadgrupper att intensifiera sin expansion till staterna i Guineabukten. Grupperna har intensifierat attackerna i kuststater sedan början av 2021. JNIM ökade attackerna i Elfenbenskusten i början av 2021, attackerade Benin för första gången 2021 och sa att de hade attackerat Togo i juli 2022. Salafi-jihadgrupper använder sina skyddsområden i utkanten av Burkina Faso som viktiga transitpunkter för sina gränsöverskridande operationer till kustländerna. Minskat samarbete mot terrorism och ihållande säkerhetsluckor i randområdena Mali och Burkina Faso gör att militanta lättare kan utföra gränsöverskridande operationer i dessa länder.

Guineabuktens stater har samma interna utmaningar som salafi-jihadgrupper har utnyttjat i Sahel-regionen. Kuststaterna har inte kunnat undertrycka de begynnande salafi-jihad upproren i sina perifera regioner.