EU:s inre säkerhet

  • Kontinuerligt samarbete mellan polis-, migrations-, tull-, gräns- och rättsliga myndigheter i medlemsländerna för att stärka EU:s inre säkerhet
    • Samarbetet kompenserar de eventuella negativa konsekvenserna av den fria rörligheten för personer, tjänster och kapital
  • Samarbetet på området rättsliga- och inrikesfrågor ingår i EU-fördragen
  • Regelverket för rättsliga och inrikes frågor och det operativa samarbetet mellan medlemsländerna utvecklas snabbt
  • Lägescentralen inom statsrådets kansli är Finlands nationella kontaktpunkt gentemot Europeiska unionen

Bildkälla: Copyright European Commission Home Affairs © European Union

Tilläggsinformation

Utveckling av EU:s inre säkerhet

Det har länge varit kommissionens ansvar att upprätthålla och utveckla Europeiska unionens inre säkerhet. Enligt Maastrichtfördraget (1992) svarar kommissionen för inrikes frågor, och rådet för de yttre förbindelserna.

År 2009 i samband med Lissabonfördraget integrerades ledningen av krishanteringen och ”Pelarindelningen”, som skilde åt skötseln av i interna och externa krissituationer, avskaffades.  Att genomföra reformen har gått långsamt och den försvåras av terminologiska tvetydighet som har sin grund i överföringen av EU:s inre säkerhetsfrågor till EU:s utrikestjänst.

Syftet är att kombinera upprätthållandet av inre och yttre säkerhet så mycket som möjligt i samma helhet. Praktiska åtgärder kan ta flera år i anspråk för att förverkligas. Den gamla idén om att hålla den inre och yttre säkerheten isär fördröjer genomförandet av reformen eftersom det handlar om enskilda personers och staters olika intressen. Å andra sidan kommer kraven på en effektivare resursanvändning att öka trycket på bättre integration och samarbete mellan både EU:s institutioner och medlemsländer.

Under 2000-talets första år har utvecklingen baserat sig på EU:s säkerhetsstrategi. Baserande på säkerhetsstrategin och Lissabonfördraget offentliggjorde Europeiska rådet år 2010 ett förslag till en strategi för inre säkerhet för unionen.

Kommissionens meddelande om strategin för inre säkerhet antogs den 28 april 2015.   Den innehåller tre prioriteringar som EU bör rikta in sig på 2015–2020. Terrorism, organiserad brottslighet och cyber-brottslighet är de tre huvudprioriteringar som kräver omedelbara åtgärder. De är inbördes relaterade, gränsöverskridande hot, är komplexa och den internationella dimensionen påtalar behovet av effektiva och samordnade lösningar på EU-nivå.

  1. Terroristattacker i Europa har understrukit behovet av kraftfulla åtgärder på EU-nivå för att bekämpa terrorism och utländska terrorister. Terroristgrupper som verkar i konfliktområden har ständig kontakt med EU-medborgare som när de återvänder hem, utgör ett potentiellt hot mot Europas inre säkerhet. Detta är inte ett nytt fenomen, men dess omfattning, och i synnerhet antalet stridande som reser till konfliktområden i Syrien, Irak och Libyen, och dessa konflikters nätverkskaraktär, saknar motstycke.
  2. Den grova och organiserade brottsligheten hittar ständigt nya möjligheter till handling och nya handlingssätt att undvika exponering. Människohandel, olaglig vapenhandel, narkotikasmuggling och ekonomiska och miljörelaterade brott har enorma mänskliga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Organiserade kriminella grupper som är inblandade i människosmuggling, utnyttjar sårbarheten hos människor som söker skydd eller ett bättre levebröd och är, i sin strävan att maximera vinsten, ansvariga för förlusten av människoliv. Den organiserade brottsligheten bidrar också till terrorism och cyber-brottslighet, bland annat genom att leverera vapen, infiltrera sig på finansmarknaden genom att tillhandahålla finansiering från narkotikahandel.
  3. Cyberbrottslighet hotar i allt högre grad medborgarnas grundrättigheter, ekonomin och förutsättningarna för att den digitala inre marknaden ska bli framgångsrik. När företag och banktjänster övergår till att fungera över nätet kan cyberbrott erbjuda brottslingar enorma vinstmöjligheter, vilket också drabbar i lika hög grad EU-medborgarna. Cyberbrottslingar kan med liten ansträngning och utan större risk från länder utanför EU skada kritisk infrastruktur och förorsaka stor skada i medlemsländerna. Cyberterrorism och mångfacetterade hot kan också öka under de närmaste åren. Med hjälp av identitetsstölder och anonymiserade betalningsförfaranden ägnar sig brottslingar åt olaglig narkotikahandel på nätet, gör överföringar av kriminella pengar och tvättar pengar. Cyberbrottslighet är också nära kopplad till sexuellt utnyttjande av barn, vars växande och oroande trend är direkt streamande av detta.

Källor och länkar

European Commission Migration and Home Affairs:
https://ec.europa.eu/home-affairs/index_en

Meddelande från Europeiska kommissionen: Europeiska säkerhetsagendan:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52015DC0185&from=EN

EU:s strategi för inre säkerhet, nationell uppföljning:
https://intermin.fi/julkaisut/julkaisu?pubid=URN:ISBN:978-952-491-979-1

European Parliament Research Service: Implementing the EU Internal Security Strategy:
http://epthinktank.eu/2013/09/09/implementing-the-eu-internal-security-strategy/

EU:s strategi för inre säkerhet 2010:
https://www.consilium.europa.eu/sv/documents-publications/publications/internal-security-strategy-european-union-towards-european-security-model/