Under de senaste åren har det uppenbarat sig allt mer invecklade, gränsöverskridande säkerhetshot, som betonar behovet av ett allt närmare säkerhetssamarbete på alla nivåer. Tex. den kris som åsamkades av corona-viruset lyfte fram hot som testade EU:s och dess medborgares säkerhet, Europas kritiska infrastrukturs hållbarhet, krisberedskap och EU:s krishanteringssystem.

Den av kommissionen uppgjorda EU:s säkerhetsunionsstrategi för åren 2020-2025 fokuserar på tyngdpunktsområden, varmed EU kan stöda medlemsländerna och alla som bor i Europa med att främja sin säkerhet.

EU:s säkerhetsunionsstrategi kartlägger de primära åtgärderna för att uppnå denna målsättning i såväl den digitala som den fysiska världen. I strategin erkänns också sambandet mellan yttre och inre säkerhet. Därför strävar man, vid utvecklandet av olika delområden, till att närma sig frågan på ett sätt som beaktar hela EU.

Tyngdpunktsområdena i EU:s säkerhetsunionsstrategi är:

• bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet,
• upptäckande och förebyggande av hybridhot,
• ökande av EU:s kritiska infrastrukturs hållbarhet,
• cybersäkerhet och främjande av undersökning och uppfinningar.

Avsikten med EU:s mekanism för räddningstjänst är att effektivera samarbetet mellan unionen och medlemsländerna och underlätta koordineringen gällande räddningstjänst. Målsättningen är att förbättra de mekanismer som används för att förebygga och förbereda sig på katastrofer förorsakade av människan eller naturen samt hjälpverksamheten.

Det genom EU:s mekanismer säkerställda skyddet omfattar i första hand människor, men också skydd av natur och egendom i samband med katastrofer såväl på unionens område som utanför det. Detta omfattar även följderna av terrordåd, katastrofer förorsakade av teknologi och strålningsolyckor samt naturkatastrofer, nedsmutsning av hav och akuta nödsituationer som hotar hälsan.

Med mekanismerna främjas solidariteten mellan medlemsländerna med praktiskt samarbete och koordinering. Medlemsländerna har själv i första hand ansvaret för att skydda människor, natur och egendom, på det egna området.

EU:s beslut om räddningstjänstmekanismen förutsätter att medlemsländerna bör göra upp en nationell riskbedömning vart tredje år. Inrikesministeriet har publicerat Finlands nationella riskbedömning 2023. Avsikten med den är att förutse relativt plötsliga händelser som riktar sig mot Finland och som av myndigheterna förutsätter onormala åtgärder eller begäran om hjälp av andra länder. I den nationella riskbedömningen har sådana risker identifierats, som har omfattande nationell betydelse och bedömts deras inverkan på samhällets livsviktiga funktioner.