EU kan använda medlemsländernas militära styrkor och andra resurser för militär krishantering enligt behov Att deltagande i operationer är frivilligt och medlemsländerna besluter nationellt om detta.

Eftersom det krävs hög beredskap i militära krishantering, har EU etablerat stridsgrupper. Stridsgrupperna står i beredskap på rotationsbasis. De kan utföra kortvariga men krävande krishanteringsuppgifter, till exempel genom att stödja FN:s fredsbevarande operationer.

EU har deltagit i krishantering i olika sammansättningar i enlighet med principerna för FN:s fredsbevarande verksamhet.

Även sammansättningar som kombinerar militära och civila element, har använts. Då handlar det om ”integrerad krishantering”. Under de senaste åren har EU:s krishanteringsoperationer speciellt varit militära utbildningsoperationer i Afrika.

I samband med godkännande av den Strategiska kompassen år 2002 beslöt Europa Rådet om inrättandet av EU:s snabbinsatsförmåga före år 2025. Med denna förmåga, som omfattar högst 5 000 soldater, är avsikten att kunna reagera snabbt och effektivt på konflikter utanför EU. Snabbinsatsförmågan kan snabbt tas i bruk som ett svar på omedelbara hot och för att reagera i krissituationer. Den kan skräddarsys för olika skeden.

EU:s snabbinsatsförmåga utvecklas på basen av scenarier. EU:s försvarsministrar har redan godkänt de två första scenarierna som gäller: 1) första skedet av stabilisering och 2) räddnings- och evakueringsskedet. Noggranna parametrar och ekonomiska synpunkter måste överenskommas mellan medlemsländerna före ibruktagandet av denna kapacitet.