FRANKRIKES FÖRSVARSPOLITIK

  • Försvarsutgifter: 55,1 miljarder EUR, c. 2 % av BNP (2023)
  • Gendarmeriets utgifter 2023: 9,9 miljarder EUR
  • Yrkesarmé sedan 2002
  • Försvarssamarbete med europeiska länder
  • Försvarssamarbete med Nato och Europeiska unionen
  • Vidareutveckling av självständig kärnvapenavskräckning
  • Förnyelse av arméns utrustning

I decennier har Frankrikes försvarsutgifter varit bland de två största i europeiska jämförelser. Det militära försvarets andel av försvarsbudgeten 2023 är 43,9 miljarder euro. Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukten 2023 är 2 procent, vilket motsvarar Natos rekommendation. Försvarsbudgeten har höjts årligen med cirka 1,7 miljarder euro i enlighet med riktlinjerna för försvarsplaneringsperioden 2019–2025. Försvarsbudgetökningen 2023 är 3 miljarder euro.

Målsättningen med Frankrikes försvarspolitik är att garantera skyddandet av befolkningen, territoriet och nationella intressen mot alla typer av väpnade attacker samt konventionella, hybrid- eller digitala attacker.

Frankrike har bilateralt och multilateralt försvarssamarbete med många europeiska länder. Den fransk-tyska brigaden är ett förband knuten till den EU-ledda Eurocorps-armékåren som grundades 1989.

År 2010 undertecknade Frankrike och Storbritannien det så kallade Lancaster House-avtalet med målsättningen att skapa en gemensam styrka (Combined Joint Expeditionary Force, CJEF) på brigadnivå. Styrkan är inte permanent utan ställs upp på basen av uppgiften. Styrkan kan användas i bilaterala operationer eller i multinationella Nato-, EU- och FN-operationer. På lång sikt finns det planer på att skapa en gemensam stab (Combined Joint Force Headquarter, CJFHQ). Avtalet inkluderar också försvarsmaterielsamarbete, bekämpning av terrorism och samarbete gällande forskning i kärnvapenteknologi.

De franska väpnade styrkorna överlämnar trupper och ledningsresurser till Natos militära struktur. Frankrike är ett av de största truppbidragande länder till Natos NRF-beredskapsstyrkor, förutom Spanien, Tyskland, USA, Storbritannien och Turkiet. Frankrikes snabbinsatsarmékår (Le Corps de réaction rapide, CRR-FR) är en del av Natos NRF-styrkas landkomponent. Insatsarmékårens stab (HQ RRC-FR) är förlagd i Lille, Frankrike. Befälhavaren för CRR-FR är en fransk generallöjtnant och 85% av stabspersonalen är fransk. Staben är utformad för att leda en nationell eller multinationell operation på 5 000 – 60 000 soldater. Staben erhöll NATO:s certifikat för snabbinsatsstyrka (High Readiness Force, HRF) år 2007.

Frankrike deltar i multilateralt försvarssamarbete inom EU. Frankrike har ställt trupper till förfogande för Europeiska unionens stridsgrupp (EUBG) i sex månaders beredskap, ensam eller tillsammans med andra EU-medlemsstater, under åren 2005–2008, 2012, 2015, 2017 och 2019. Sedan 2017 har Frankrike deltagit i utvecklingen av EU:s försvarsarrangemang, som delvis inleddes till följd av Storbritanniens utträde ur EU. Dessa arrangemang inkluderar det permanenta strukturella samarbetet mellan EU-länderna (PRY/PESCO), Europas försvarsfond (European Defence Fund, EDF) och den i Bryssel förlagda militära planeringskapaciteten Military Planning and Conduct Capability (MPCC), som är EU:s operativa planeringsorgan på militärstrategisk nivå. Sedan juni 2020 leds MPCC av en fransk viceamiral.

På hösten 2017 lanserade Frankrikes president Macron European Intervention Initiative (EI2). Syftet med initiativet är att skapa en gemensam strategisk verksamhetskultur och lägesbild för de deltagande länderna för deltagande i en Nato-, EU-, FN- eller uppdragsspecifik koalitions operation. Arbetet i högkvarteret i Paris inleddes år 2018. Finland anslöt sig till EI2-initiativet i november 2018.