Utvecklingstrender i rymdkrigföring

  • Kraftig ökning av Kinas och Rysslands förmågor i militära rymdförmågor
  • Rymden är en kritisk prestationsförmåga för de väpnade styrkorna i USA och NATO-länderna.
  • Rymdtjänsternas sårbarhet
  • Övervakningssensorer för rymdsituationsvetskap
  • Inverkan av rymdskrot
  • Satelliter utrustade med cyberanfallskapacitet

Mellan 2019 och 2021 växte Kinas och Rysslands kombinerade operativa rymdflottor med cirka 70 procent. Denna senaste och fortsatta expansion följer en tidigare period av tillväxt (2015-2018) där Kina och Ryssland sammanlagt ökade sina satellitflottor med mer än 200 procent.

Aktiiviset ei-yhdysvaltalaiset satelliitit. Kuvalähde: Union of Concerned Scientists

Aktiva icke-amerikanska satelliter. Bildkälla: Union of Concerned Scientists

Strävan att modernisera och öka kapaciteten i båda länderna återspeglas i nästan alla större rymdkategorier – satellitkommunikation (SATCOM), fjärranalys, navigering och demonstration av vetenskap och teknik.

Ur västvärldens perspektiv strävar Kina och Ryssland efter att kontrollera rymden och vid behov neka andra att använda rymden. Rymden är en kritisk förmåga för de väpnade styrkorna i USA och Nato-länderna för operationer, övningar och logistikbehov runt om i världen. Rymden tillhandahåller kommunikation, situationsmedvetenhet och exakt navigering för trupper. Det är inte lätt att skilja mellan militära och civila rymdkapaciteter. Störning av rymdtjänster som används av militären kan också störa civila rymdtjänster, antingen av misstag eller med avsikt. Många antirymdvapen är avsedda att tillfälligt försämra rymdtjänster, men kan också permanent skada eller förstöra satelliter. Fysiska attacker eller cyberattacker mot infrastruktur som stöder mark- och rymdverksamhet kan hota satellittjänster.

Sensorer för övervakning av rymdsituationsmedvetenhet förutsäger hur satelliter färdas i omloppsbanor. Detta gör att rymdbaserade system kan spåras, varnas för och, om nödvändigt, målinriktas.

Motståndare kan störa navigations- och kommunikationssatelliter som används i mark-, sjö- och flygvapnets lednings- och kontrollsystem, såväl som bemannad och obemannad utrustning på land, till sjöss och i luften.

Attacker på ISR-satelliter kan tillfälligt eller permanent förblinda fotograferingssatelliter och andra strategiska sensorer, vilket förhindrar möjligheten att observera, spåra och lokalisera önskade mål.

ASAT-missiler kan användas i olika banor för att förstöra satelliter samtidigt som de producerar enorma mängder rymdskrot som kan förbli i omloppsbana i årtionden eller till och med århundraden. 2007 testade Kina en ASAT-missil mot en egen vädersatellit, vilket skapade ett skrotmoln som hotar satelliter i låg omloppsbana. Ryssland använde en ASAT-missil i november 2021 och förstörde en av sina övergivna satelliter i omloppsbana.

Andra rymdbaserade vapen kan ge tillfälliga eller permanenta effekter på andra satelliter. Kärnvapenstater kan använda långdistansmissiler med tilläggsmotorer, såsom interkontinentala ballistiska missiler (ICBM) eller SLV, som kan orsaka en kärnvapenexplosion högt uppe i atmosfären, vilket skulle orsaka omfattande elektromagnetiska störningar i rymden och utanför. Detta skulle resultera i skada eller förstörelse av satelliterna.

Den senaste teknologin inom rymdkrigföring inkluderar satelliter med cyberangreppskapacitet och satelliter som inkluderar AI-kontrollerade minisatellitdrönare som använder svärmtaktik för att skada eller förstöra fiendens satelliter.

Sota avaruudessa. Kuvalähde Scientific American

Krig i rymden. Bildkälla Scientific American

Challenges to Security in Space – 2022:
https://www.dia.mil/Portals/110/Documents/News/Military_Power_Publications/Challenges_Security_Space_2022.pdf

Finkbeiner Ann, How Do We Prevent War in Space? There are defensive, offensive and diplomatic options for averting conflicts in orbit. Scientific American, November 1, 2020:
https://www.scientificamerican.com/article/how-do-we-prevent-war-in-space/

Mikkola Juuso, Avaruusvoiman vaikutus sodankäyntiin, Sotilasaikakauslehti 3/2022.

Mikkola Juuso, Avaruus sotilaallisena toimintaympäristönä, Kylkirauta 2/2022:
https://kylkirauta.fi/wp-content/uploads/2022/06/kylkirauta-2_22.pdf