Militäroperationer

PKK:s huvudsakliga stödområde utanför Turkiet är KRG, en autonom kurdisk region i norra Irak, där turkiska kurder kan verka utan inblandning från lokala myndigheter. PKK:s högkvarter ligger i norra Irak, i Qandil-bergen. Det är en svår terräng, och området ligger i den östra delen av den autonoma kurdiska regionen KRG på gränsen till Iran. Sedan 1992 har Turkiet skapat en buffertzon i norra Irak med hjälp av baser för att förhindra kurdernas förflyttning över gränsen. Turkiet har mellan 5 000 och 10 000 soldater permanent i norra Irak. De turkiska väpnade styrkorna kan dock inte utöka sin buffertzon till Qandil-bergen. Förutom den svåra terrängen påverkar det faktum att Irak har kritiserat Turkiets attacker mot dess territorium och att Turkiet har goda relationer med KRG.

KARTTA!

USA:s mest betydande allierade i kampen mot ISIS i Syrien var Syrian Democratic Force (SDF), vars huvuddel var den syrisk-kurdiska stridsorganisationen YPG, som är knuten till PKK. Av denna anledning anser Turkiet att det är PKK:s allierade och en terroristorganisation. YPG har dock de facto autonomi i sydöstra Syrien, Rojava (västra Kurdistan) utan inblandning från den syriska regeringen och med stöd av USA. Trots Turkiets krav har USA inte klassat YPG som en terroristorganisation. När president Assads började få övertaget i det syriska inbördeskriget började Turkiet också säkra sin gräns mot Syrien. Mellan 2016 och 2020 genomförde Turkiet fyra militära operationer i norra Syrien, med vilka man bildade buffertzoner vid gränsen till Turkiet. Turkiet har för närvarande omkring 10 000 soldater i norra Syrien.

KARTTA!

Turkiets tredje pågående militära operation är i Libyen, där turkiska styrkor har varit aktiva i inbördeskriget på den libyska regeringens sida. Förutom att utnyttja Libyens energiresurser, skulle regeringsstyrkornas seger ge Turkiet möjligheten att slå samman sin exklusiva ekonomiska zon (EEZ) med Libyens, och därigenom bestrida gränserna för Greklands ekonomiska zon i det omtvistade området. Det senare skulle kräva att libyska regeringsstyrkor tar kontroll över den nordöstra libyska kusten. Det finns ingen information om antalet turkiska trupper i Libyen. Sedan hösten 2020 har vapenvila rått i det libyska inbördeskriget.

KARTTA!

Militärbaser

Turkiet ockuperade norra Cypern 1974 och 1983 förklarade sig regionen som den oberoende turkiska republiken norra Cypern, TRNC (Turkiska republiken Norra Cypern). Bara Turkiet har erkänt det. Efter ockupationen har Turkiet haft trupper på ön. Det finns en del av en Mekaniserad Armékår, som har en styrka på c. 34 000. TRNC har arrenderat udden i Cyperns nordöstra hörn till Turkiet för byggandet av en flottbas. Efter ockupationen var omkring 200 000 grekcyprioter tvungna att lämna norra Cypern. Följaktligen var omkring 50 000 turkcyprioter tvungna att flytta till norra Cypern.

Turkiets första egentliga – kontraktsbaserade – militärbas utanför landet började byggas i Qatar 2017, och den invigdes 2019. I basen tjänstgör totalt cirka 5 000 soldater, vilket inkluderar en brigadstridsenhet samt flyg- och marinbaser. Turkiet hade redan en kontingent på cirka 300 soldater i Qatar sedan 2015. Den utökades 2017 när Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain och Egypten införde en land-, sjö- och luftblockad mot Qatar och anklagade det för att stödja terrorism.

Sedan 2017 har Turkiet haft en bas på cirka 2 000 soldater nära Mogadishu, Somalias huvudstad. Huvuduppgiften är att utbilda personalen från de somaliska väpnade styrkorna och hjälpa till med att bygga upp landets väpnade styrkor. Turkiet tillhandahåller också utrustning till Somalias flotta och kustbevakning. Stöd till försvaret av Somalia kan vid behov läggas till kontingentens uppgifter.

Bilateralt militärt samarbete

Ett avtal om militärt samarbete mellan Turkiet och Albanien undertecknades 1997 och utökades 2020 till ett avtal om försvarssamarbete. Turkiet har en kontingent på endast tjugo personer i Albanien, men avtalet garanterar den turkiska flottan rätten att anlita Albaniens enda flottbas.

2010 undertecknade Turkiet och Azerbajdzjan ett avtal om strategiskt partnerskap och bistånd. Den förpliktar parterna att hjälpa varandra med alla möjliga medel, om en tredje part attackerar någon av dem. Turkiet och Azerbajdzjan anordnar regelbundet gemensamma militärövningar. Azerbajdzjan har beslutat att omorganisera sina väpnade styrkor enligt turkisk modell. Turkiet har ett 60-tal soldater i Baku i staber och som rådgivare. Azerbajdzjan undersöker också möjligheten att delta i Turkiets TFX multiroll stridsflygplansprojekt.

2017 undertecknade Turkiet och Sudan ett avtal om att stärka militärt samarbete och bygga ett varv för militära och civila fartyg i hamnstaden Suak. Enligt uppskattningar är målet att bygga en flottbas, men läget har varit oklart. Utöver Sudan har Turkiet 29 mindre kontrakt relaterade till försvar eller säkerhet i afrikanska länder.

Deltagande i NATO-, EU- och FN-operationer

Turkiet har trupper i tre operationer. Turkiet har deltagit i Natos krishanteringsoperation i Kosovo (KFOR) från början (1999), för närvarande med en avdelning på 350 soldater. Turkiet har också deltagit i EU:s operation Althea i Bosnien sedan starten (2004), nu med en kontingent på 240 soldater. Den tredje är FN:s fredsbevarande operation i Libanon, UNIFIL, där Turkiet har deltagit från början (2006), för närvarande med en kontingent på över 100 soldater. Turkiet deltar i andra FN-operationer med några poliser.