Några av de globala följderna av klimatförändringen realiseras snabbt och kan vara svåra att observera. Situationer kan utvecklas diskret, oväntat och ta sig olika former. Effekterna kan vara oförutsägbara, eskalera snabbt eller vara långsiktiga fenomen eller konsekvenser av komplexa mekanismer.

Säkerhetsrelaterade globala och europeiska klimatfaktorer kan ha direkta, indirekta och reflektionskonsekvenser för samhällsfunktionerna. Kontrollen av konsekvenserna försvåras av det faktum att exponering mot risker är svårt att förutse eftersom effekterna är relaterade till invecklade kedjor.

Ökningen av torkan orsakar skogs- och terrängbränder och minskningen av spannmålsskördarna och livsmedelsbrist. Stora områden kan bli obeboeliga öknar. Smältning av kontinentalisen och den arktiska havsisen förorsakar en stigning i havsnivån med ända till en meter före slutet av detta århundrade. Detta är ett växande hot för bosättningen vid kusterna och särskilt i lågt liggande områden på alla kontinenter (i Asien, t.ex. Bangladesh). Hela existensen av de små örikena i Stilla havet är i fara.

De värsta konsekvenserna av klimatförändringar kommer att upplevas i länder med stor befolkningstillväxt, som I Afrika. Människor måste lämna sina hem för att leta efter bättre levnadsförhållanden, vilket kallas klimatflykting. Majoriteten av människorna kommer att försöka hitta en ny bostadsort nära sina hemregioner, men vissa måste flytta längre bort. Enligt Världsbanken måste 140 miljoner människor flytta från sina hemtrakter på grund av konsekvenserna av klimatförändringar i Afrika, Asien och Latinamerika. Antalet väntas växa starkt under de närmaste 30 åren.

Ökningen av globala temperaturer har blivit en allt viktigare orsak till ökningen av migration. Kommittén FN: s mänskliga rättigheter har fastställt att klimatflyktingar inte kan tvingas att återvända till sitt ursprungsland och enligt FN: s flyktingorganisation (UNHCR) är de berättigade till internationellt skydd. Migrationen som ökar till miljoner kommer att innebära utmaningar i målområdena när det gäller gränssäkerhet, hantering av immigrering och upprätthållandet av allmän ordning.

Naturkatastrofer förorsakar redan mer hemlöshet än våldsamma konflikter, men effekterna av klimatförändringarna förvärrar befintliga kriser. Det finns en länk mellan effekterna av klimatförändringar och ökningen av konflikter. Grundorsaken till t.ex. den så kallade arabvåren och många afrikanska konflikter anses vara en långvarig torka i regionerna, vilket delvis beror på global uppvärmning. Syriens inbördeskrig förvärrades av den exceptionella torkan, som försvårade jordbruket, fick människor att flytta till städer, höjde matpriserna, ökade spänningar och orsakade en storskalig flyktingvåg till Europa. Ändring av miljöförhållanden har givit upphov till spänningar mellan jordbrukare och nomader i Afrika i Sahelområdet. När torkan avslutar bondens livsmöjligheter är anslutning till kriminella organisationer och terroristgrupper mer attraktivt.

Skogsbränder, stormar och starka regn kräver beredskap i räddningstjänst och i sjöräddning. Till exempel, i Kalifornien och Australien, är omfattande terrängbränder ett årligt fenomen, men klimatförändringen har visat sig stärka deras inverkan.

I det arktiska området finns det gott om naturgas, råolja och mineralresurser som inte har utnyttjats på grund av svåra klimatförhållanden. I den arktiska regionen värms klimatet dubbelt så snabbt som i andra delar av jordklotet, varigenom användningen av outnyttjade naturresurser blir möjlig. Detta är av intresse även för andra än de stater som finns i regionen, men kontinentalsockelns och havsområdenas ägande- och förvaltningsförhållandena är olösta. Tvister har redan ägt rum.

Den traditionella geopolitiska situationen i den arktiska regionen förändras också som ett resultat av det faktum att minskningen av den arktiska havsisen kommer, inom 20–30 år, öppna möjligheter till fartygstrafik i stora havsområden där det inte har varit möjligt. Denna utveckling ökar på antalet aktörer och aktiviteter I de arktiska havsområdena.

Förutsättningarna för militär verksamhet i det arktiska området förändras. Militär verksamhet kommer att öka i områden där det hittills varit mycket begränsad p.g.a. de svåra förhållandena. Detta gäller framför allt arktiska havsområden, där minskningen av polarisen och havsisen möjliggör krigsfartygs verksamhet på ett större område än tidigare.

Extrema väderleksfenomen förorsakade av global uppvärmning har följder för säkerheten även i utvecklade länder.  Torka, kraftiga stormar, kraftiga regnskurar och förödande översvämningar ökar och hotar den kritiska infrastrukturen i utvecklade samhällen.

Den globala uppvärmningen påverkar samhällets funktion även I grundproduktionen och utnyttjande av naturresurser. Det påverkar också bostadsområden vars ekonomiska struktur är känslig för effekter av klimatförändringar, såsom kustområden och skärgård samt renekonomi.

I Finland har statsförvaltningen redan sedan många år utvärderat de riskfaktorer som förorsakas av klimatförändringar. Den nationella riskbedömningen som publicerades av inrikesministeriet 2018 identifierade riskfaktorer som gäller hela samhället. En av dem är en storskalig immigration som, utöver andra faktorer, kan skapas av miljö- och klimatförändringar. Effekterna av extrema väderfenomen förorsakar allvarliga risker för samhällets vitala funktioner, försörjningstrygghet och människor.

Kritik

En omfattande konsensus råder om att klimatförändringen är en säkerhetsfråga, men klimatförändringen har också kritiserats för att ”säkerhetsfixeras”. Säkerhetsfixering talar man om när en allmänpolitisk fråga ges eller lämnas till säkerhetsmyndigheterna att lösas. Enligt kritikerna vill säkerhetsmyndigheterna se klimatförändringen som enbart en säkerhetsfråga och bekämpa den med lagstiftningsverksamhet, såsom betonande av gränssäkerhet. Kritiker har krävt att resurser hellre styrs till att hjälpa människor i utvecklingsländerna i sina egna länder. Dessutom har myndigheternas motiv ifrågasatts och det misstänks att det i bakgrunden finns oro över ökad immigration eller en strävan att få mera budgetmedel till försvarsmakten och säkerhetsmyndigheterna.

Hakala Emma: Climate Security: Strategy or Necessity for Finland? FIIA Briefing Paper 209. FIIA 2016

Hildén M. et alii: Ilmastokestävä Suomi – Toimintamalli sää- ja ilmastoriskien arviointien järjestämiseksi (2018):
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-602-7

Kansallinen ilmastonmuutokseen sopeutumissuunnitelma. Valtioneuvoston periaatepäätös 20.11.2014:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-453-860-2

Kansallinen riskiarvio 2018:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-324-245-6

Kansallisen ilmastonmuutokseen sopeutumissuunnitelman 2022 toimeenpanon väliarviointi (2019):
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-366-000-7

Mobjörk Malin: Klimatförändringar och säkerhet: ett komplext område med betydelse för framtiden. FOI 2011
https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R–3123–SE

Tuomenvirta H. et alii: Sää- ja ilmastoriskit Suomessa – Kansallinen arvio (2018):
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-601-0

Valtioneuvoston ulko- ja turvallisuuspoliittinen selonteko (2016):
https://vnk.fi/documents/10616/1986338/VNKJ072016_fi.pdf/9a3a074a-d97f-43c4-a1d8-e3ddbbd8d1da/VNKJ072016_fi.pdf?version=1.0

https://suomenkuvalehti.fi/jutut/kotimaa/ilmastouhkat-nousevat-turvallisuuden-ytimeen/ (2018)