Rysslands kärnvapenavskräckning
Rysslands strategiska kärnvapentriad (= kärnvapenkomponenterna i tre försvarsgrenar):
- strategiska missilstyrkor (egen försvarsgren)
- med kärnspetsar beväpnade strategiska u-båtar (del av marinen)
- långdistansflygvapnet (del av flygvapnet)
Dessutom har armén ballistiska missiler med kort räckvidd (Iskander), som kan utrustas med kärnspetsar. Hela kärnvapenavskräckningen omfattar 80 000 soldater.
Ryssland har allt som allt c. 5 900 kärnvapen (spetsar)
- USA har ca. 5 200, Kina ca. 400, Storbritannien och Frankrike sammanlagt c. 500, Indien och Pakistan båda c. 170, Nordkorea och Israel några tiotals.
Mobil kärn- interkontinental ballistisk missil Topol-M. Bildkälla: http://www.military-today.com/missiles/topol_m.htm
Tilläggsinformation
Strategiska missilstyrkorna
De strategiska missilstyrkorna är organiserade i tre missilarméer och vidare i 12 divisioner. De i divisionernas regementen organiserade trupperna har missilenheter med missiler i silon (minskande antal) och mobila (mest på hjulfordon). De föråldrade SS-18 missilerna har 10 spetsar och de nyaste SS-29 Jars missilerna 4 spetsar. Avangard har sex spetsar och Topol en. En del av missilutrustningen är äldre och en del nyare, tom. moderna. Äldre utrustning moderniseras beroende på resurserna.
| Antal missiler | Ryskt namn | Nato-kod | Nato-namn | Obs |
| 45 | Topol | SS-25 | Sickle | mobila |
| 78 | Topol-M | SS-27M1 | Sickle B | majoriteten i silon |
| ? | Avangard | SS-19 mod 4 | (Stiletto+) | i silon |
| 46 | RS-20/R-36 | SS-18 | Satan | i silon |
| Mer än 150 | RS-24 Jars | SS-29 | majoriteten mobila |
U-båtarna
Ryssland har 11 U-båtar utrustade med kärnmissiler. Den modernaste typen (Borey) är planerad att ersätta äldre fartyg. Borey klassen använder även de nyaste typens missiler. Ryssland har traditionellt haft för vanan förlänga de äldre fartygens livslängd tills de är överåriga. Av denna orsak minskar inte antalet kärnvapen U-båtar.
Långdistansflygvapnet
Långdistansflygvapnet är utrustat med 76 strategiska bombplan. Några plan skadades i samband med Ukrainas drone anfall mot flygbasen Engels (en av baserna för strategiska bombplan), så det verkliga antalet är troligen mindre. Det finns fyra bombdivisioner. Flygplanstypen i en division är Tu-160 / Tu-160 M1 Blackjack och i de övriga tre är den Tu-95 MS / MS mod Bear. De typer av kärnmissiler som bärs av bombplanen är huvudsakligen av typen H-555 missilfamiljen eller modifikationer av dem.
Bildkälla: Federation of American Scientists.
Användning av Rysslands kärnvapen
Sommaren 2020 publicerade den ryska generalstaben ett dokument med titeln ”Ryska federationens politik gällande kärnvapenavskräckning”. Centralt i dokumentet är användningen av kärnvapen när det finns tillräckligt tillförlitlig information om ballistiska missiler, som närmar sig och är riktade mot Ryssland och / eller allierade. Utgångspunkten för avvärjningen är att sådana missiler alltid är utrustade med kärnspetsar. Avfyrandet av missiler mot Ryssland kommer omedelbart att rapporteras till den militärpolitiska ledningen, som är skyldigt att beordra motåtgärder. Enligt dokumentet är motattacken ”förkrossande”.
Under kriget mot Ukraina har Ryssland många gånger hänvisat till möjligheten att använda kärnvapen om väst överskrider den av Ryssland fastställda ”röda linjen”. Tills vidare har allt hot konstaterats vara endast retorik, med syftet att begränsa västländernas vilja att stöda Ukraina. Den enda konkreta åtgärden är att flyttningen av några taktiska kärnvapen till Vit-Ryssland möjligen inleddes på sommaren 2023. Betydelsen av detta är dock inte stor, eftersom ifrågavarande vapen även normalt kan förflyttas snabbt, varvid deras förrådsplats inte har betydelse.
Källor och länkar