I fördraget om Europeiska unionen (EU:s grundande avtal, i des artiklar 13-19 fastställs EU:s institutionella ram samt institutionernas befogenheter och uppgifter.

Unionen har en institutionell ram som syftar till att främja unionens värderingar, driva unionens mål, tjäna unionens, dess medborgares och medlemsländernas intressen och säkerställa samstämmighet, effektivitet och kontinuitet i unionens politik och åtgärder.

Unionens institutioner är följande:

• Europaparlamentet
• Europeiska rådet
• Europeiska unionens råd
• Europeiska kommissionen (nedan kallad ”kommissionen”)
• Europeiska unionens domstol
• Europeiska centralbanken
• Revisionsrätten

Europaparlamentet 

Europaparlamentet agerar tillsammans med rådet som lagstiftare och budgetmyndighet. Den skall utöva politisk kontroll och ge råd på de villkor som fastställs i fördragen. Den skall välja kommissionens ordförande.

Europaparlamentet består av företrädare för unionens medborgare. Utöver talmannen är det maximala antalet företrädare 750. Medborgarnas representation är depressivt proportionell, med minst sex medlemmar per medlemsland. Ett medlemsland får inte få fler än 96 platser.

Europaparlamentets ledamöter skall väljas genom allmänna, direkta, fria och hemliga val för en mandatperiod på fem år.

Ordföranden och presidiet skall väljas av Europaparlamentet bland sina ledamöter.

Europeiska rådet 

Europeiska rådet ska fastställa dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar.

Europeiska rådet skall bestå av medlemsländernas stats- och regeringschefer, Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik skall delta i dess arbete.

Europeiska rådet skall på inbjudan av sin ordförande sammanträda två gånger under sexmånadersperioden. Ordföranden skall sammankalla ett extra möte i Europeiska rådet om situationen så kräver.

Europeiska rådet skall agera enhälligt, om inte annat föreskrivs i fördragen.

Europeiska rådet skall med kvalificerad majoritet välja sin ordförande för en period av två och ett halvt år, som kan förnyas en gång.

Europeiska rådets ordförande representerar på sin nivå unionen i frågor som gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Detta påverkar inte befogenheterna för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

Rådet 

Rådet agerar tillsammans med Europaparlamentet som lagstiftare och budgetmyndighet. Den ska fastställa och samordna unionens politik i enlighet med villkoren i fördragen.

Rådet består av representanter för medlemsländernas på ministernivå, en representant för varje medlemsland, med befogenheter som binder det egna landets regering och därtill hörande rösträtt.

Europeiska rådet fattar i allmänhet sina beslut med konsensus, men i vissa fall även med enhällighet eller kvalificerad majoritet.

När rådet röstar om förslag från kommissionen eller från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik uppnås kvalificerad majoritet om 2 villkor uppfylls:

• 55 % av medlemsländerna röstar för – dvs. 15 av 27 länder.
• Förslaget stöds av medlemsländer vars befolkning utgör minst 65 % av EU:s totala befolkning.

Rådet sammanträder i olika sammansättningar:

• Allmänna rådet samordnar förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden. Det är allmänna rådets uppgift att se till att arbetet i de olika rådskonstellationerna är samstämmigt. Allmänna rådet förbereder och följer upp Europeiska rådets möten.
• Utrikesrådet utformar EU:s yttre åtgärder i enlighet med Europarådets strategiska linjedragningar och sköter om att unionen fungerar följdriktigt.

Ständiga representanternas kommitté (franska: Comité des représentants permanents, Coreper) är en kommitté inom Europeiska unionens råd som bereder ärenden innan de tas upp på ministernivå i rådet.

Företrädarna för medlemsländerna i rådet, med undantag för utrikesrådet, skall leda rådskonstellationer enligt ett rotationssystem.

Europeiska kommissionen 

Kommissionen ska främja unionens allmänna intresse och ta nödvändiga initiativ i detta syfte. Den skall se till att fördragen och de åtgärder som institutionerna vidtar i enlighet med dem tillämpas. Kommissionen ska övervaka tillämpningen av unionsrätten under överinseende av Europeiska unionens domstol. Den genomför budgeten och förvaltar programmen. Kommissionen skall utföra samarbets-, genomförande- och förvaltningsuppgifter i enlighet med villkoren i fördragen. Med undantag för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra fall som föreskrivs i fördragen ska den säkerställa unionens externa representation.

En unionsrättsakt får endast antas på förslag av kommissionen, om inte annat föreskrivs i fördragen.

Kommissionens mandatperiod är fem år.

Kommissionens ledamöter skall väljas på grundval av sina allmänna kvalifikationer och sitt engagemang för den europeiska saken.

Kommissionen skall vara helt oberoende när den utför sina uppgifter. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18.2 får kommissionens ledamöter vare sig begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution, organ, kontor eller organ när de utför sina uppgifter. De avstår från allt som strider mot deras ansvar och utförandet av deras uppgifter.

I kommission ingår en medborgare från varje medlemsland, inklusive kommissionens ordförande och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som ska vara en av vice ordförandena.

Kommissionens ordförande

• fastställa riktlinjer för kommissionen att utföra sina uppgifter,
• besluta om kommissionens interna organisation för att säkerställa konsekvens, effektivitet och kollegialitet i kommissionens
• utse sina vice talmän bland kommissionens ledamöter, med undantag för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

Kommissionen är i sin helhet ansvarig inför Europaparlamentet. Parlamentet kan ge kommissionen misstroende.

Hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik 

Europeiska rådet skall med kvalificerad majoritet med kommissionens ordförandes samtycke utse unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

Den höga representanten ska leda unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Genom sina förslag deltar han i utformningen av denna politik och genomför den under rådets över myndighet. Detta gäller även den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Den höge representanten skall vara ordförande för rådet (utrikesfrågor).

Den höge representanten är en av kommissionens vice ordförande. Han ska säkerställa samstämmigheten i unionens yttre åtgärder.

Europeiska unionens domstol 

Europeiska unionens domstol skall bestå av domstolen, domstolen och specialdomstolarna. Europeiska unionens domstol skall se till att lagen respekteras vid tolkningen och tillämpningen av fördragen.

Domstolen skall bestå av en domare per medlemsland.

Unionens allmänna domstol skall bestå av minst en domare per medlemsland.

Domstolens domare och generaladvokater och domarna i allmänna domstolen skall väljas bland personer vars oberoende inte kan bestridas och som uppfyller de krav som avses i artiklarna 253 och 254 i fördraget om Europeiska unionens funktionskraft. De skall utses i samförstånd av medlemsländernas regeringar för en period av sex år.

I enlighet med bestämmelserna i fördragen har Europeiska unionens domstol

• fattar beslut om klagomål från ett medlemsland, en institution eller en fysisk eller juridisk person.
• på begäran av nationella domstolar av tolkningen av EU-rätten eller om giltigheten av rättsakter som antagits av institutionerna.
• fattar beslut i andra fall som föreskrivs ifördragen.