EU-institutionernas befogenheter, ansvarsområden och förfaranden fastställs i EU-fördragen: Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (1957) och Fördraget om Europeiska unionen (1992). Därefter gjordes vissa ändringar och tillägg till deras befogenheter genom Lissabonfördraget (2007).

EU:s fyra viktigaste institutioner har ett nära samarbete för att fastställa EU:s agenda och ta initiativ till och samordna EU-lagstiftning i enlighet med sina respektive roller.

Som regel föreslår kommissionen nya lagar som antas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Lagarna genomförs av medlemsstaterna och kommissionen ser till att de tillämpas korrekt.

Europeiska rådet stiftar inga lagar, men kan besluta om ändringar av Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dess huvuduppgift är att fastställa EU:s politiska inriktning. I de flesta fall är det Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen som utarbetar politik och lagar som gäller i hela EU. Processen kallas det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Europaparlamentet 

Europaparlamentet företräder EU:s medborgare direkt och har varit direktvalt sedan 1979. Antalet företrädare står i proportion till medlemsstaternas befolkning. År 2025 har riksdagen 720 ledamöter, varav 14 är finländare. Ledamöterna väljs för en mandatperiod på fem år i sänder.

Europaparlamentet deltar i hög grad i EU:s lagstiftningsarbete och ansvarar för att granska och anta EU:s lagförslag tillsammans med Europeiska unionens råd.

Parlamentet är en jämbördig budgetmyndighet, eftersom parlamentet och rådet måste komma överens om alla utgifter.

Parlamentet granskar EU:s institutioner och deras beslutsfattande. Denna granskande roll är viktig eftersom parlamentet ser till att EU:s åtgärder är demokratiska och ligger i medborgarnas intresse.

Europeiska rådet 

Europeiska rådet är EU:s högsta politiska organ, där medlemsstaternas stats- och regeringschefer fastställer unionens långsiktiga strategi och prioriteringar. Den är inte en lagstiftare, men de riktlinjer som den ger styr EU:s politik. Vid Europeiska rådets möten behandlas EU:s viktigaste utmaningar, såsom utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska frågor och inrikespolitik.

Europeiska rådets beslutsfattande är politiskt och förhandlingsbaserat. Beslutsfattandet bygger vanligtvis på konsensus, men ibland kan en omröstning användas om konsensus inte uppnås mellan stats- och regeringscheferna.

Europeiska rådet sammanträder fyra gånger om året och vid behov vid ytterligare möten. Mötena hålls vanligtvis i Bryssel eller Luxemburg.

Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd är EU:s centrala beslutsfattande organ, där medlemsstaterna företräds av ministrar. Det beslutar om lagstiftning, ekonomisk politik och yttre förbindelser tillsammans med Europaparlamentet. Rådets beslut har en betydande inverkan på EU:s politik och är ett viktigt forum för att ta hänsyn till medlemsstaternas nationella intressen.

Rådet fungerar tillsammans med parlamentet som lagstiftare och budgetmyndighet. Den utformar och samordnar EU:s politik i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen.

Rådet företräder medlemsstaternas regeringar och har till uppgift att föra fram medlemsländernas intressen i EU:s beslutsfattande. Den säkerställer att EU:s lagstiftning och politik är anpassad till medlemsstaternas nationella intressen. Rådet är en viktig utvecklare av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska politik och lagstiftning och formulerar i samarbete med parlamentet unionens framtida riktlinjer.

Europeiska unionens råd har ingen permanent ordförande. Varje EU-land turas om att vara ordförande för rådets arbete under sex månader under sitt ordförandeskap i rådet.

Rådets viktigaste beredningsorgan med tanke på det militära försvarssamarbetet är EU:s militära kommitté (EUMC) och dess arbetsgrupper (EUMCWG och EUMCWG/HTF).

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen (COM) är EU:s politiskt oberoende verkställande organ som lägger fram lagstiftningsförslag (initiativ), övervakar rättstillämpningen och ansvarar för genomförandet av EU:s politik och budget och på så sätt främjar EU:s allmänna intresse. När det gäller militärt försvarssamarbete är kommissionens viktigaste aktör generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor (GD DEFIS).

Kommissionen lägger fram förslag till EU-lagar som diskuteras av rådet och parlamentet. Kommissionen kommer att lägga fram lagstiftningsförslag och se till att de följs. Kommissionen ansvarar också för att genomföra EU:s politik och program, till exempel regional utveckling, jordbrukspolitik och miljöskydd. Kommissionens roll är att se till att medlemsstaterna följer EU:s lagar och regler. Den kan lämna in rättsliga klagomål mot medlemsstater som bryter mot EU:s regler.

Kommissionens ordförande leder kommissionens arbete och samordnar dess verksamhet. Ordförande är en av EU:s viktigaste politiska ledare. Kommissionen består av 28 kommissionärer som ansvarar för varje region som utses av medlemsstaterna, samt tjänstemän och experter som hanterar och förbereder tekniska frågor och stöder kommissionärerna.