Omloppsbana	Altitud	Använd
Geosynkronisk omloppsbana, Geosynchronous Orbit (GSO)	Cirkelformad omloppsbana, 35 786 km	Kommunikation
Geostationär omloppsbana, Geostationary Orbit (GEO)	Cirkelformad omloppsbana ovanför ekvatorn, 35 786 km	Kommunikation, missilvarning, militärspaning (Intelligence, Surveillance, Reconnaissance, ISR), satellitradiosystem, tex. Thurya, Inmarsat
Medelhög omloppsbana, Medium Earth Orbit (MEO)	Varje satellit rundar jorden två gånger per dag, 2 000–35 786 km. Satelliter i GPS-konstellation är ordnade i sex plan för omloppsbanor med jämna mellanrum	GPS och andra navigationsapplikationer, PNT.
Låg omloppsbana, Low Earth Orbit (LEO)	Lågt, nära jorden beläget omloppsområde, 160–2 000 km	Militär spaning (ISR), bemannade rymdfärder (exkl. Mån-färder) Kommunikation, tex. SpaceX:s Starlink Satellitradiosystem, tex. Iridium, Globalstar
Elliptisk omloppsbana, Highly Elliptical Orbit (HEO)	Banan är mycket närmare Jorden i ena ändan än den andra, därför varierar höjden 1 000–35 756 km	Kommunikation, militärspaning (ISR), satellitkommunikation, fjärravbildning

Rymdtillämpningar har en särskild inverkan på följande områden: positionering, navigering, exakt tid, kommunikation, väderobservationer, fjärravbildning och fotografering samt vetenskap och forskning. Rymdbaserade positionerings, navigerings- och tidstjänster (Positioning, Navigation and Timing, PNT) som GPS, Glonass, BeiDou och Galileo gör att satelliten kan användas för navigering och många rutinfunktioner. De stöder land-, sjö- och flygtrafik, till exempel vid ruttplanering och hantering av trafikstockningar. För soldater möjliggör denna information korrekt inriktning av missiler och ammunition, samt navigering av flygplan, marktrupper och fartyg.

Av PNT-signalerna stöder speciellt den exakta tidstjänsten också kritisk infrastruktur. Utan en korrekt tid skulle finansinstitut inte kunna skapa tidsstämplar för transaktioner, vilket skulle påverka användningen av bankautomater och kreditkort. Elföretag skulle inte kunna överföra el effektivt.

Förlusten av kommunikationssatelliter kan ha långtgående effekter. 1998 drabbades en amerikansk kommunikationssatellit av ett datorfel. Människor kunde inte betala för bränsle, sjukhus kunde inte kontakta läkare som förlitade sig på personsökare och tv-stationer kunde inte sända program. För militärer förbättrar satellitkommunikation lägesbilden och situationsmedvetandet och ökar truppernas rörlighet.

Väderobservations- och kartläggningssatelliter ger terräng- och miljöinformation för att hjälpa företag att identifiera mineralresurser och jordbrukare att identifiera potentiella naturkatastrofer. Dessa satelliter stöder också militära operationer med underrättelse- och övervakningsdata.

Samhället har gynnats av den teknik som möjliggörs genom utforskning av rymden. Dessa inkluderar t.ex. telefonkameror, solpaneler, bärbara datorer och kompakta vattenreningssystem.

Utvecklingen av mini- och mikrosatellitteknik gör det möjligt att utnyttja rymden, särskilt kommersiellt. I de nordiska länderna är ett sådant företag till exempel det finska ICEYE Oy, som grundades 2014. Företaget utvecklar en tjänst som använder mikrosatelliter utrustade med SAR-radar, vilket ger radarbilder i nära realtid oavsett tid på dygnet och väderförhållanden. Det svenska företaget Ovzon AB tillhandahåller bredbandskommunikation och mobila tjänster via satellit. Ovzon-3 sköts upp med en Falcon 9 Block 5-raket i januari 2024.

År 2019 började SpaceX och OneWeb lansera satelliter på låg omloppsbana (LEO) för att tillhandahålla höghastighetsinternet över hela världen. Antalet satelliter med låg omloppsbana nästan fördubblades i slutet av 2020. SpaceX (Space Exploration Technologies Corporation) har redan sänt upp mer än 5 000 Starlink-satelliter i rymden. Företaget planerar att skicka upp till 12 000 av dem inom några år. Avsikten med Starlink-systemet är att tillhandahålla höghastighetsanslutning till internet över hela världen. Upp till 60 Starlink-satelliter kommer att skjutas upp samtidigt. Starlink-satelliter är relativt små telekommunikationssatelliter vars uppgift är att skapa ett höghastighetsdatanätverk som når halva vår planet.

Flera andra företag (som Amazon och OneWeb) bygger liknande nätverk runt om i världen. I framtiden kommer det att vara möjligt att ansluta till Internet genom megakonstellationer var som helst och när som helst, till en rimligt låg kostnad.

OneWeb, som ägs av Eutelsat, har snabbt utökat sitt täckningsområde och dess satelliter täcker hela Europa. Det finns cirka 580 OneWeb-satelliter i omloppsbana runt jorden. Amazon har skjutit upp de första 27 Kuiper-internetsatelliterna. Antalet planeras öka till 1 618 i juni 2026. Det totala antalet ska vara 3 236 Kuiper-satelliter.

Europeiska rymdorganisationens observationsbild av megakonstellationen. Bildkälla: ESASpaceX tillverkar och driver rymdraketer och rymdfarkoster samt utvecklar satellitinternetsystemet Starlink. De produkter som företaget har utvecklat inkluderar de delvis återanvändbara bärraketerna Falcon 9 och Falcon Heavy och rymdfarkosten Dragon, vars andra version är bemannad, samt de fullt återanvändbara bärraketerna Starship och Super Heavy. Fram till februari 2025 har Falcon 9 flugit 435 gånger.