Flygvapnets utrustning:

• 96 JAS 39 C/D Gripen-jaktplan,
• 5 Lockheed C-130 Hercules transportplan,
• 1 Lockheed KC-130 Hercules lufttankningsplan,
• 3 lätta transportplan (Saab 340, Gulfstream 550),
• 2 flygplan med elektronisk spaningsutrustning (Gulfstream IV),
• 44 transporthelikoptrar (NH-90, Blackhawk, AW-109),
• 9 NH-90 ubåtsjakthelikoptrar.

Trots den drastiska neddragningen av försvaret efter kalla kriget har Sverige behållit ett relativt starkt flygvapen.

Flygvapnet dimensioneras så att det i ett tidigt skede av en kris kan övervaka luftrummet tillsammans med luftförsvaret och allierade. Flygvapnet måste ha förmågan att agera snabbt och kraftfullt mot en angripare och samtidigt sprida ut flygplansparken. I kristider måste flygvapnet kunna verka både nationellt och inom ramen för Nato. Flygvapnet ska i fredstid kunna delta i Natos operationer och verksamhet som stöder avskräckning och försvar. I synnerhet måste förmågan att fungera i rymdmiljön utvecklas.

Det svenska luftförsvaret ska integreras med Natos gemensamma luft- och robotförsvar (Integrated Air and Missile Defence). Tre jaktplansdivisioner utrustas med nya JAS 39 E-jaktplan. Flygvapnet ska ha förmåga att påverka luft-, sjö- och markmål både offensivt och defensivt. För att stärka förmågan inom förvarning och spaning kommer flygvapnet att anskaffa ett tredje spaningsflygplan av typen Saab GlobalEye.

Sverige förbereder sig för att byta ut flygplanstypen JAS 39 i mitten av århundradet.