Ledningssystemet för den danska försvarsmakten

Danska försvarsmaktens kommendör och försvarsstaben finns i Köpenhamn. Staben består av ledningens sekretariat, utvecklings- och planeringsstaben, operationsstaben och ekonomiavdelningen. Arktiska staben, specialtruppernas stab samt försvarsgrensstaberna är underställda försvarsmaktens kommendör. Alla försvarsgrensstaber ligger i Karup, även ligger försvarsmaktens operativa ledningsstab.

Försvarsbeslutets viktigaste konsekvenser 2024–2033

Avsikten är att förlänga tjänstgöringen på fyra månader till 11 månader. Antalet beväringar som utbildas årligen ökas från cirka 4 500 till cirka 7 500. Uppbåden görs helt könsneutrala.

När det gäller försvarsmateriel innebär återställandet av den nationella försvarsförmågan betydande investeringar och uppgraderingar av den befintliga materielen. Redan 2016 beslutade Danmark att ersätta F-16 jaktplan med 27 amerikanska F-35 multirolljaktplan. År 2025 fattades beslut om att köpa ytterligare 16 jaktplan, vilket innebär att det totala antalet F-35-flygplan uppgår till 43.

Som en stor helhet kommer Danmark att återupprätta en oberoende luftförsvarsförmåga som omfattar luftvärnsvapen med kort, medel- och lång räckvidd samt förmåga att bekämpa drönare.

Arméns huvudsakliga utvecklingsmål är utveckling av 1. Brigaden genom att förbättra brigadens mekanisering och skaffa nya stridsvagnar. Soldaternas personliga utrustning kommer också att utvecklas avsevärt. År 2025 har Danmark gått med i projektet Common Armoured Vehicle System (CAVS), där man planerar att skaffa 130 Patria 6×6-stridsfordon.

Marinen reformeras genom ett omfattande moderniseringsprogram som förbättrar övervakningen och den operativa förmågan särskilt i den arktiska regionen. Danmark kommer att anskaffa ett nytt marint spaningsfartyg, sjömålsrobotar, olika typer av autonoma fartyg och patrullfartyg som lämpar sig för den arktiska miljön och kommer att återställa kustförsvarets förmåga med kustrobotar.

En del av försvarsmakten är det frivilliga hemvärnet. Under kris eller krig är hemvärnstruppernas uppgift att säkra mål som är viktiga för samhällets funktioner samt att bevaka försvarsmaktens baser och anläggningar. Varje försvarsgren har sina egna hemvärnsstyrkor som, till exempel inom marinen, bistår med sjöräddningsuppgifter och sjöbevakning. Hemvärnet stödjer också civila myndigheter i att leta efter försvunna personer och organisera massevenemang. Den aktiva delen av hemvärnet omfattar 13 300 medlemmar och därutöver finns en reserv på cirka 30 000 personer i registret.