Presidenten är överbefälhavare för de väpnade styrkorna och utnämner, efter att ha hört statsministern, chefen för generalstaben, som i fredstid är underställd försvarsministern som befälhavare för de väpnade styrkorna. Inför yttre fara kan presidenten införa undantagstillstånd och förklara partiell eller fullständig mobilisering. Under krig kan presidenten utse en överbefälhavare med ansvar för militära åtgärder på förslag av premiärministern.

Polen har ett nationellt säkerhetsråd och ett nationellt säkerhetsverk som bistår presidenten. Säkerhetsrådets uppgift är att förse presidenten med uttalanden om säkerhet och lagstiftningsinitiativ samt råd om användning av polska styrkor i utländska operationer. Säkerhet tolkas brett och omfattar ekonomi, lagstiftning, miljö, social stabilitet och försvar. Presidenten beslutar om säkerhetsrådets sammansättning. Normalt omfattar det talmännen från parlamentets över- och underhus, statsministern, ministrarna med ansvar för säkerhetsfrågor och eventuellt experter som har inflytande på frågor som rör statens säkerhet.

Enligt 2016 års strategiska försvarsförklaring är det viktigaste i Polens försvarspolitik försvaret av hemlandet, vilket måste bygga på försvarets egen kapacitet. Därefter följer en aktiv förstärkning av förbindelserna med Natos allierade och ett aktivt deltagande i alliansens operationer.

I den strategiska försvarsrapporten identifierades prioriteringarna för utvecklingen av de polska väpnade styrkorna fram till 2032. De väpnade styrkorna måste ha modern och effektiva beväpning, en tillräckligt stark och välutbildad styrka samt testade och väldefinierade verksamhetsmodeller. Ledningssystemet måste vara klart och i ständig beredskap med tanke på kriser och krig.

Polens försvarsutgifter har mer än tredubblats under 2000-talet. Nivån på försvarsutgifterna fastställs i lagstiftningen. Enligt moderniseringslagen från 2017 måste försvarsutgifterna uppgå till minst 2,5 procent av BNP år 2030, vilket som redan har uppnåtts. Utgifterna finansieras delvis av väpnade styrkornas stödfond, som ligger utanför statsbudgeten och förvaltas av Nationella utvecklingsbanken (National Development Bank).

USA har en särställning i Polens säkerhets- och försvarspolitik, eftersom endast USA bedöms vara en tillräcklig motvikt till Ryssland. Polens huvudmål är att ha så många amerikanska trupper som möjligt på sin mark, vars närvaro skulle fungera avskräckande mot Ryssland. I Polen finns till exempel en framförgrupperad kommandoplats för den amerikanska 5. Armékåren, samt pansarbrigadens stab och trupper, som har roterats redan sedan 2017. Polen har också en fast missilstation som en del av USA:s globala missilförsvarssystem på Östersjökusten. Dessutom utgör USA kärnan i den bataljonsstridsgrupp som, som en del av Natos framförgrupperade närvaro, (Enhanced Forward Presence) är stationerad i östra Polen. Britannien, Rumänien och Kroatien har också satt in trupper i detachementet.