Enligt grundlagen leds Finlands utrikespolitik av republikens president i samverkan med statsrådet d.v.s. regeringen. Om krig och fred beslutar presidenten med riksdagens samtycke. Riksdagen godkänner dock internationella avtal. Statsrådet svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem, men i vissa fall krävs godkännande av riksdagen.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningens och aktörernas uppgift är att säkerställa Finlands handlingsförmåga i alla situationer. De centrala aktörerna inom utrikes- och säkerhetspolitiken är:

• Republikens president leder utrikes- och säkerhetspolitiken i samverkan med statsrådet och representerar Finland på Natos toppmöten.
• Statsministern har det primära ansvaret för beredningen av EU-ärenden och hen representerar Finland på EU:s toppmöten.
• Utrikesministern och försvarsministern och även inrikesministern, eftersom frågeställningarna kring yttre och inre säkerhet är alltmer sammankopplade.
• Utrikesministern deltar i EU:s ministerrådsmöte i utrikesministerkonstellation och Natos utrikesministermöten
• Försvarsministern deltar i EU:s ministerrådsmöten i försvarsministerkonstellation och Natos försvarsministermöten
• Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet (UTVA, fi.) är ett statsrådsutskott som bereder utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
• Utrikesministeriet och försvarsministeriet bereder och verkställer Finlands utrikes-, säkerhets, och försvarspolitik.
• Riksdagen svarar för stiftningen av lagar som berör de internationella förhållandena samt övervakar verkställandet av utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesutskottet bereder de internationella ärenden som riksdagen behandlar, stora utskottet behandlar EU-ärenden och försvarsutskottet försvarspolitiska frågor.
• EU-medlemskapet har för de olika förvaltningsområdena inneburit ett utvidgat ansvar att handha det internationella samarbetet inom det egna området.

Nato är en mellanstatlig organisation, så den har inte överstatlig beslutanderätt, till skillnad från EU inom vissa sektorer. Natos högsta beslutande organ är Natos råd, som leds av Natos generalsekreterare. Varje medlemsland har en permanent representant på ambassadörsnivå i Nato-rådet. Nato-rådet sammanträder också regelbundet på utrikes- och försvarsministernivå och i toppmöten på statschefsnivå. Finlands permanenta beskickning till Nato är en ambassad underställd utrikesministeriet.