De grundläggande faktorerna som påverkar Islands utrikespolitik är USA, Nato och de andra nordiska länderna. Den viktigaste har varit relationen till Förenta staterna. Island har varit medlem i Nordiska rådet sedan grundandet 1952.

Fisket har påverkat Islands politik i europeiska frihandelsarrangemang. Det har funnits motstånd mot EU-medlemskap på grund av rädsla för att förlora kontrollen över de egna fiskbestånden. Island är dock medlem i EES-frihandelsavtalet, som garanterar tullfritt tillträde till EU:s inre marknad för de flesta isländska fiskeriprodukter.

Kinas växande roll i den arktiska regionen påverkar Islands utrikespolitik. Kineserna lockas av de gradvis öppna arktiska sjövägarna, fiskreserverna i Nordatlanten och Norra ishavet samt de potentiella olje- och naturgasfyndigheterna. Kina har gjort betydande investeringar i den isländska ekonomin.

Islands säkerhetspolitik har utformats på basis av landets strategiskt viktiga läge. Island ligger mitt i Nordatlanten och vid sjötransportförbindelserna mellan Europa och Nordamerika. Detta har haft en avgörande inverkan på Islands säkerhetspolitiska ställning sedan andra världskriget.

Frågor som gäller försvaret hör till utrikesministeriets ansvarsområde. Med undantag för en militärt organiserad liten kustbevakning har Island inga egna väpnade styrkor. Kustbevakningens huvuduppgifter hänför sig till sjöövervakning och sjöräddning. Den ansvarar också för landets luftövervakning, som är en del av Natos integrerade luftförsvar. Det isländska luftvärnssystemet (Iceland Air Defence System, IADS) består av fyra radarstationer, ett kommunikationscenter och kontroll- och rapporteringscentret (Control and Reporting Centre, CRC) i Keflavik. Centret förmedlar luftlägesbilden till Natos Combined Air Operations Centre (CAOC) i Tyskland. Island har ett bilateralt försvarsavtal med USA (1951). Island deltar i försvarssamarbetet Nordefco och i den brittiskledda koalitionen JEF (Joint Expeditionary Forces).

USA har en bas på Keflaviks flygplats, varifrån man flyger med P-8 Poseidon sjöbevakningsplan. Utöver radarövervakning upprätthåller Nato luftövervakning på Island genom en roterande luftbevakningsoperation (Air Policing). Finland deltog aktivt i operationen för första gången 2025.