Flygvapnets utrustning

• 90 JAS39C/D Gripen-jaktplan
• 4 Lockheed C-130 Hercules transportplan
• 1 Lockheed KC-130 Hercules lufttankningsplan
• 3 lätta transportplan (Saab 340, Gulfstream 550)
• 2 Gulfstream IV med elektronisk spaningsutrustning
• 44 transporthelikoptrar (NH90, Black Hawk, AW109)
• 9 NH-90 ubåtsjakthelikoptrar

Styrkan i det svenska flygvapnet nådde sin kulmen i början av 1950-talet, då flygvapnet hade omkring 800 stridsflygplan grupperade i 46 stridsflygdivisioner och 19 flottiljer, varav en tredjedel var utrustad med attackplan. I Västeuropa innehade Sverige det tredje största antalet stridsplan efter Storbritannien och Frankrike. Det slagkraftiga svenska flygvapnet hade en klar uppgift. Avsikten var att påverka de sovjetiska landstigningsformationerna i södra Östersjöregionen och de sovjetiska flottbaserna i Baltikum redan i ett tidigt skede av kriget.

Efter nedskärningarna inom flygvapnet på 1990-talet minskade antalet flottiljer till åtta år 2000. Idag är flygvapnet organiserat i fyra flottiljer omfattande sammanlagt sex stridsflygdivisioner med inalles cirka 90 JAS39C/D-flygplan.

I försvarsberedningens rapport 2020 föreslås att sex stridsflygdivisioner upprätthålls, varav 3-4 divisioner skulle utrustas med nya JAS39E/F-plan (60) i mot slutet av 2020-talet och 2-3 divisioner skulle fortsätta att använda JAS39D/C-plan in på 2030-talet. Planens attackförmåga förbättras genom att skaffa markmålsmissiler med lång räckvidd. Spridning inom och mellan militära flygbaser samt civila flygfält skall förbättras.