Huvuddragen i den svenska regeringens utrikespolitiska deklaration 2025:

• Sverige lever i en svår säkerhetspolitisk period, där Ryssland hotar Europas frihet och medborgerliga rättigheter.
• Stödet till Ukraina kommer även i fortsättningen att vara regeringens viktigaste utrikespolitiska mål.
• Sveriges utrikespolitik bygger på ett nära samarbete med EU, Nato och andra partner.
• Fred måste byggas med en stark utgångspunkt – inte från en svag position.

Säkerhet och försvar:

• Sverige deltar i upprätthållandet av säkerhet och avskräckning i Östersjöregionen och norra Europa genom Nato och samarbete med närområden.
• Förmågan att reagera på hybridoperationer ska utvecklas.
• Den nationella säkerhetsstrategin ses som en helhet som omfattar både inre och yttre säkerhet.
• Sverige ska ha en egen, stark försvarsförmåga och Sverige stödjer en rättvis bördefördelning i Nato.
• Den transatlantiska länken kommer att förbli central för Sveriges och Europas säkerhet.

Som ett resultat av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 övergav Sverige den alliansfrihetspolitik man följt i mer än 200 år och beslöt ansöka om Nato-medlemskap samtidigt med Finland. På samma sätt gav Sverige upp sin mer än 80 år gamla princip att inte leverera vapen till konfliktområden. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Sverige har stött Ukraina militärt (situation 10/2025) med sammanlagt cirka 7,8 miljarder euro. Landet har försett Ukraina med avancerade vapensystem, deltagit i andra länders stödprojekt, deltagit i olika förmågeutvecklingsprojekt, deltagit i stödåtgärder med olika fonder och deltagit i utbildningssamarbete.

Det direkta väpnade stödet har bland annat omfattat ett luftbevakningsflygplan, attack-, transport- och stridsvagnar, båtutrustning, pansarvärnsvapen samt bazookas, missiler, sjömålsrobotar, transportutrustning och materiel för enskilda soldater.