Verksamhetsprinciperna för EU:s militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser fastställs genom konceptuell utveckling. Konceptuell utveckling är en framtidsinriktad process inom EU:s militära stab som används för att identifierade utmaningar och ta fram lösningar på dessa. Den fokuserar både på operativa områden och på komponenterna i prestationsförmågan, vilka omfattar organisation, utbildning, materiel, ledning, personal, anläggningar och interoperabilitet. Slutprodukterna är koncept som innehåller vägledande lösningar på hur det aktuella området kan genomföras eller uppnås. EU:s militära konceptuella utveckling kommer att genomföras genom ett tvåårigt genomförandeprogram.

Utvecklingen av de militära prestationsförmågorna som EU behöver bygger på en process i tre steg med övergripande mål (HLGP). Processen omfattar politiskt beslutsfattande om EU:s militära övergripande mål, omvandling av dessa mål till scenarier för möjliga krishanteringsoperationer och vidare till de prestationsförmågor som krävs för att genomföra dem. Den omfattar även kartläggning av de prestationsförmågor som medlemsstaterna tillhandahåller samt fastställande och införande av mål för militär kapacitetsutveckling i EU:s plan för utveckling av prestationsförmågor.

I förmågeutvecklingsplanen (CDP) fastställs EU:s prioriteringar för utvecklingen av militära prestationsförmågor. Den ger en bild av EU:s krav på militär kapacitet samt nyckelområden där det råder brist på militär kapacitet, och den har godkänts av EU-medlemsstaternas förmågechefer. Europeiska försvars-byrån (EDA) utarbetar planen i samarbete med medlemsländerna, och dessutom deltar EU:s militära kommitté (EUMC) och militärstaben (EUMS) i prioriteringsarbetet. Planen utgör grunden för EU:s tre initiativ för försvarssamarbete: den samordnade årliga försvarsöversikten (CARD), det permanenta strukturerade samarbetet (PESCO) och Europeiska försvarsfonden (EDF). Utvecklingsplanen baseras på en gemensamt överenskommen politisk målnivå. Den spelar en viktig roll för att främja interoperabiliteten inom EU:s försvarssamarbete, eftersom den också fungerar som grund för andra initiativ för försvarssamarbete.

Syftet med den årliga försvarsöversikten (CARD) är att skapa en lägesbild av Europas militära prestationsförmågor, bedöma hur försvarssamarbetet framskrider och att identifiera möjligheter till ytterligare samarbete. Bedömningen omfattar en analys av medlemsstaternas försvarsutgifter och deras utvecklingstrender, prioriteringarna för utvecklingen av medlemsstaternas och EU:s prestationsförmågor samt genomförandet av dessa, liksom medlemsstaternas försvarssamarbete. Europeiska försvarsbyrån, som tillsammans med EU:s militära stab fungerar som sekretariat för CARD, spelar en nyckelroll i utarbetandet av bedömningen.

Som en del av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) syftar Europeiska försvarsfonden (EDF) till att samordna och öka de nationella investeringarna i försvarsforskning samt förbättra interoperabiliteten mellan de nationella väpnade styrkorna. Fonden främjar samarbete mellan företag och forskningsaktörer inom forskning och utveckling av försvarsteknik och försvarsmateriel, och den stöder konkurrenskraftiga samarbetsprojekt. Fonden består av två delar, varav den ena är inriktad på forsknings- och utvecklingsverksamhet och den andra på utveckling av prestationsförmågor. I EU:s fleråriga budgetram 2021–2027 har det reserverats sammanlagt åtta miljarder euro i EDF-finansiering, varav 5,3 miljarder euro riktas till kapacitetsutveckling och 2,7 miljarder euro till forskning och utveckling.

Den europeiska fredsfaciliteten (EPF) är ett instrument utanför EU:s budget som syftar till att förbättra EU:s förmåga att förebygga konflikter, skapa fred och stärka den internationella säkerheten genom att tillhandahålla finansiering för operativa åtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. Fondens insatspelare finansierar de gemensamma kostnaderna för uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Stödpelaren finansierar EU:s åtgärder till förmån för tredjeländer samt regionala eller internationella organisationer. Syftet är att stärka den militära och försvarsmässiga kapaciteten och stödja de militära aspekterna av freds-bevarande insatser. EPF har ett finansiellt tak på 5,69 miljarder euro för perioden 2021–2027. Medlemsländernas bidrag fastställs på grundval av deras bruttonationalinkomst (BNI).

Kommissionen har föreslagit ett nytt europeiskt försvarsindustriprogram (European Defence Industry Programme, EDIP). Enligt förslaget ska försvarsindustrin beviljas 1,5 miljarder euro i finansiering ur EU:s budget för genomförandet av den europeiska försvarsindustriella strategin (EDIS) under åren 2025–2027. Målen är att stärka konkurrenskraften och produktionsberedskapen i den europeiska försvarsindustriella och försvarstekniska basen, trygga tillgången till försvarsmateriel och stödja uppbyggnaden och moderniseringen av Ukrainas försvarsindustri. Det finansieringsinstrument på 1,5 miljarder euro som föreslås i förordningen ska fortsätta och utvidga tillämpningen av förordningen om gemensam upphandling (EDIRPA) och ammunitionsförordningen (ASAP) så snart som möjligt. Kommissionen vill göra gemensam upphandling till standard och uppmuntrar också till finansiering av icke-kritisk försvarsmateriel från EU:s budget. Man strävar efter att i stor utsträckning stödja ökningen av produktionskapaciteten, inte bara inom ammunitionsproduktionen. Finansieringsinstrumentet syftar även till att överbrygga klyftan mellan FUI-fasen och upphandling genom att industrialisera och produktifiera EUF-projekt.