Gazakriget mellan Israel och terrororganisationen Hamas började den 7 oktober 2023 när Hamas och flera mindre väpnade palestinska organisationer på Gazaremsan (Islamiska Jihad, PFLP, DFLP, Ansar Allah, Amal) angrep från Gaza mot den israeliska sidan. Attacken kom som en fullständig överraskning för Israel, eftersom den judiska religiösa högtiden Simchat Torah firades i landet den helgen. I en välkoordinerad attack avfyrades 3 000 raketer mot den israeliska sidan, och samtidigt gjordes ett 50-tal åtkomsthål i murarna som omger området med hjälp av bulldozrar och sprängämnen. Sammanlagt 1 500 palestinska terrorister attackerade närliggande byar och kibbutzer genom luckorna. Pickuper, stadsjeepar, motorcyklar, underjordiska tunnlar, motorbåtar och motoriserade skärmflygare användes. Palestinska terrorister dödade omkring 1 200 människor, de flesta av dem civila, och tillfångatog 251 personer som gisslan av 25 olika nationaliteter.

Israel förklarade krig mot Hamas nästa dag och började återta kibbutzerna, militärbaserna och polisstationen. De israeliska väpnade styrkorna (IDF) lyckades ta kontroll över alla områden på 48 timmar. Den 9 oktober inledde Israel en blockad av Gaza och ett fullskaligt krig och tillkännagav de tre målen för den militära operationen:

• frigivning av alla som tagits som gisslan,
• total förstörelse av Hamas politiska och militära kommandostruktur,
• permanent undanröjande av terroristhotet från Gazaremsan.

Den första fasen av den israeliska operationen (Iron Swords) fokuserade på att erövra de norra delarna av Gaza. Hamas motstånd försvagades av tre veckor av massiva flyg- och artilleriangrepp innan markoffensiven inleddes den 28 oktober 2023. Att genomföra ett markanfall i en tätortsmiljö var krävande och orsakade också förluster för IDF-enheter. Tunnelkrigföring var särskilt utmanande. Hamas hade lyckats bygga ett omfattande nätverk av tunnlar på cirka 500–600 kilometer. Tunnlarna fungerade som kommandocentraler, vapendepåer och gömställen för gisslan.

Den första vapenvilan i kriget uppnåddes som ett resultat av qatarisk medling i slutet av november 2023. Vapenvilan varade i en vecka, under vilken Hamas frigav 50 israeliska gisslan, kvinnor och barn, i utbyte mot att Israel befriade 150 palestinier.

I början av december 2023 återupptogs striderna. IDF fokuserade nu på de centrala och södra delarna av Gaza och drog tillbaka sina trupper från norra Gaza, vilket gjorde det möjligt för Hamaskrigare att infiltrera området genom underjordiska tunnlar.

Hamas var inte ensamma i sin kamp mot Israel. Från krigets första dag stödde den Libanonbaserade terroristorganisationen Hizbollah Hamas genom att avfyra raketer och slå till mot den israeliska sidan med drönare. Det fanns också rådgivare från det iranska revolutionsgardet (IRGC) i både Libanon och Syrien, vars uppgift var att se till att den så kallade shiitiska axeln användes för att leverera vapenbistånd från Iran via Irak och Syrien till Libanon. Jemens huthi-rebeller attackerade också handelsfartyg i Röda havet för att stödja Hamas.

I april 2024 ägde den första direkta konfrontationen mellan Iran och Israel i historien om krigen i Mellanöstern rum. Kriget eskalerade till en konflikt som täckte hela Mellanösternregionen. Israel slog till mot den iranska ambassadbyggnaden i Damaskus och dödade sju officerare från det iranska revolutionsgardet. Iran svarade med en massiv missil- och drönarattack. Irans huthi-allierade i Jemen, shiitiska miliser i Irak och Hizbollah anslöt sig till flyganfallet, där 110 ballistiska missiler, 36 kryssningsmissiler och 185 drönare avfyrades mot Israel.

Irans taktik var att använda en massiv missilattack för att mätta Israels luftförsvar. Uppskjutningen av drönarna var tidsinställd så att de skulle vara de första att nå Israels luftförsvar eftersom de flyger långsammare, varefter de ballistiska missilerna som avfyrades i den andra vågen skulle lyckas tränga igenom israeliska luftförsvaret.

Israels missilförsvar var helt framgångsrikt i att slå tillbaka attacken. 97 procent av missilerna fångades upp av ett missilförsvar i flera lager (Arrow 2/3, David’s Sling, Iron Dome). Den höga försvarsnivån möjliggjordes av det faktum att Iran förvarnade USA och Saudiarabien om sitt anfall så tidigt som 72 timmar i förväg, så att de skulle veta att attacken endast var riktad mot Israel. Varningen fungerade annorlunda än vad Iran hade trott, eftersom USA, Britannien, Frankrike och Jordanien skickade sina egna stridsflygplan för att hjälpa Israel. Dessutom aktiverade Saudiarabien och Förenade Arabemiraten sina radarsystem för tidig varning, som gav omedelbar information om missiluppskjutningar och en svarstid på 15 minuter. De första missilerna sköts ner redan i Röda havet från amerikanska missiljagare av Arleigh Burke-klass.

Israels vedergällningsattack ägde rum en vecka senare. Den slog ner på flygbasen i Isfahan med missiler avfyrade från jaktflygplan och förstörde radarn på luftvärnsrobotsystemet S-300.

På Gazaremsan flyttades fokus för IDF:s attack söderut till Rafah-regionen. I juni tog IDF över det så kallade Philadelphiakorridoren, som är gränszonen mellan Gaza och Egypten. Enligt IDF smugglades vapen fortfarande till Hamas från den egyptiska sidan. Israel började också eliminera Hamas ledarskap med flyganfall och koncentrerade sina operationer till de områden av flyktinglägren där Hamasledningen var känd för att gömma sig. De israeliska attackerna orsakade mycket internationell kritik eftersom attackerna mot Hamas ledarskap också dödade ett stort antal utomstående.

Situationen vid fronten i den libanesiska riktningen blev spänd i juli. En Hizbollah-raketattack mot en drusisk by i Golanhöjderna dödade skolbarn. Som ett resultat av attacken riktade Israel flyganfall mot Beirut, mot Hizbollahs ledarskap. Ledaren för Hamas politiska gren, Ismail Haniyeh, dödades i ett bombattentat i Teheran i juli. Israels utrikesunderrättelsetjänst, Mossad, genomförde också en spektakulär personsökarattack mot Hizbollah. De mer än 4 000 personsökare som användes av Hizbollah hade en liten sprängladdning installerad på sig, och de detonerade alla samtidigt med hjälp av ett mass-textmeddelande som skickades till dem. Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah dödades i ett flyganfall i Beirut den 27 september.

Irans vedergällningsattack kom i form av en ny missilattack. Den här gången varnade man inte i förväg, utan avfyrade omkring 180 ballistiska missiler mot Israel i två vågor. En Fattah-2 HGV-missil (hypersonisk glidfarkost) användes också i attacken. Missilens glidande spets gör den svårare att genskjuta eftersom banan inte följer den ballistiska banan.

Den iranska attacken riktades mot flygbaserna Nevatim och Tel Nof, liksom mot Mossads högkvarter i Tel Aviv. Omkring 30 missiler träffade sina mål, dödade två personer, skadade två och orsakade omfattande materiella skador på närliggande civila hem.

Israels premiärminister Netanyahu meddelade att Iran hade begått ett stort misstag och skulle få betala dyrt för det. Den förväntade vedergällningsattacken ägde rum den 26 oktober, när 100 israeliska stridsflygplan slog till mot iranska missilproduktionsanläggningar och baser i tre vågor. Israel lyckades förstöra alla tre återstående rysktillverkade S-300-luftvärnsmissilsystem, vilket lämnade ett stort hål i Irans luftförsvarsförmåga på hög höjd.

I oktober 2024 utökade IDF sin markoperation till södra Libanon. Målet var att förstöra Hizbollahs vapenbaser och stridsceller och skapa en säker zon som skulle förhindra raketbeskjutning från den libanesiska sidan in i norra Israel. Samtidigt slog det israeliska flygvapnet till mot Hizbollah- och IRGC-mål i både Libanon och Syrien. FN:s fredsbevarande styrka UNIFIL överväldigades av attacken, men behöll sin position och drog sig inte tillbaka. Markoperationen avslutades den 28 november med ett avtal om eldupphör, enligt vilket Hizbollah skulle dra sig tillbaka till norra sidan av Litanifloden och de libanesiska väpnade styrkorna skulle ta kontroll över områdena. IDF har också stannat kvar i södra Libanon och ockuperar fem baser som de kallar den säkra zonen.

På Gazaremsan inledde IDF en andra omgång markoperationer eftersom Hamas hade lyckats återta sin närvaro. IDF:s taktik följde den tidigare markattacken. Målet var att ta över Gazaremsan i etapper, med början i norr och koncentrera sig på området med flyktinglägren. IDF lyckades också döda Hamasledare på Gazaremsan, Yahya Sinwar. Han ansågs vara den främste planeraren av överraskningsattacken den 7 oktober.

Som ett resultat av gisslanförhandlingar som förhandlats fram av Qatar, Egypten och USA upprättades vapenvilan på nytt i januari 2025. Hamas överlämnade 33 personer som gisslan och Israel omkring 400 palestinska fångar. Vapenvilan bröts i mitten av mars när Israel återupptog flyg- och artillerianfall. I maj inledde IDF en ny operation Gideons vagn och i mitten av augusti var 75 procent av Gaza under israelisk kontroll.

Israels operation Rising Lion mellan den 13 och 24 juni 2025 var den tredje omgången av den israelisk-iranska konflikten. Israel attackerade Irans kärnkraftverk och kärntekniska produktionsanläggningar, liksom militära mål och landets militära ledning. Premiärminister Netanyahus uttalade mål var att hindra Iran från att utveckla kärnvapen och att förstöra Irans förmåga att genomföra missilattacker. Samtidigt med flyganfallen utförde Israel precisionsattacker med drönare och dödade dussintals generaler och 17 forskare med kopplingar till kärnvapenprogrammet. Enligt uppskattningar lyckades Israel förstöra hälften av Irans avfyrningsramper för ballistiska missiler och ett stort antal missilarsenaler. Iran svarade på attackerna med missil- och drönarattacker och avfyrade totalt 550 ballistiska missiler och mer än 1 000 drönare under konflikten. För första gången var civila mål också mål på båda sidor. Omkring 30 civila israeler dödades i attackerna och mer än 3 200 skadades. Mer än tusen iranier dödades och 5 800 skadades.

IDF:s nästa mål var att ta över Gaza City. I den första fasen av operation Gideons vagn II blockerades Gaza City och civilbefolkningen drevs ut ur området för att man sedan skulle kunna attackera staden med mekaniserade styrkor och förstöra Hamas sista fästen. Hamas flyttade de återstående 20 gisslan till stridszonen i ett försök att förhindra israeliska bombningar. Ett genombrott nåddes dock i gisslanförhandlingarna, och Israel stoppade offensiven den 4 oktober. Den bräckliga vapenvilan trädde i kraft den 10 oktober 2025.

Vapenvilan bygger på USA:s president Donald Trumps fredsplan i 20 punkter. Den första fasen omfattar ett eldupphör, frigivning av gisslan och ett partiellt tillbakadragande av Israel från Gazaremsan. Den första fasen genomfördes framgångsrikt när Hamas frigav alla 20 överlevande israeliska gisslan och Israel frigav omkring 1 700 palestinska fångar. Återlämnandet av kropparna av den dödade gisslan har inte genomförts inom den tid som krävs och orsakar spänningar mellan parterna.

I de senare stadierna av planen kommer den humanitära hjälpen att börja transporteras under FN:s och Röda halvmånens beskydd samtidigt som Hamas avväpnas inleds. Administrationen i Gaza kommer tillfälligt att överföras till en teknokratisk regim bestående av internationella experter och palestinier. Hamas förbinder sig att inte delta i Gazaregimen på något sätt, Gazas militära infrastruktur förstörs och den internationella stabiliseringsstyrkan (International Stabilization Force, ISF), bestående av muslimska länder och palestinsk polis som utbildats av Egypten och Jordanien är utplacerade i området. Återuppbyggnaden av Gaza inleds, och området omvandlas till en särskild ekonomisk zon, vars utveckling stöds av oljestaterna vid Persiska viken och Förenta staterna. Israel har åtagit sig att dra tillbaka sina trupper från Gaza och gradvis lämna över säkerhetsansvaret till ISF:s fredsbevarande styrkor. Det slutliga målet är en oberoende och internationellt erkänd palestinsk myndighet på Gazaremsan och en normalisering av förbindelserna med Israel.