Nato har byggt ett system för ballistiskt missilförsvar (BMD) i Europa för att svara på hotet från ballistiska missiler. Systemet består huvudsakligen av amerikanska antimissilstationer och fartyg. Från början har BMD varit föremål för en tvist mellan Nato och Ryssland, eftersom Ryssland anser att det är avsett att motverka sina egna missiler.

Till följd av krisen och kriget i Ukraina har Natos styrkestruktur och grupperingar ändrats för att motsvara utvecklingen av situationen i Ukraina och för att balansera Rysslands styrkor. Detta bygger på Natos iakttagelser om bland annat hur Ryssland intog Krimhalvön i en oväntad operation i 2014.

I samband med toppmötet i Madrid 2022 beslutade Nato om en ny styrkemodell (NATO Force Model). Den ersätter den tidigare NRF-snabbinsatsstyrkan och mer än fördubblar antalet beredskapsstyrkor. Styrkemodellen är det ramverk genom vilket alliansen organiserar, aktiverar och leder medlemsländernas nationella styrkor. Syftet med styrkemodellen är att öka truppernas insatsförmåga, beredskap och stridskraft samt att möjliggöra en mer proaktiv användning av Natos trupper. Med hjälp av modellen säkerställer man att Natos försvarsplaner stöds av färdiga, på förhand fastställda, framtyngda trupper och förstärkningar av dem. En del av styrkemodellen är den multinationella reaktionsstyrkan Allied Reaction Force (ARF) med hög beredskap, som vid behov kan anpassas flexibelt och som består av trupper från alla försvarsgrenar.

Styrkemodellen har ett beredskapssystem i tre steg:

• Nivå 1: 0–10 dagars beredskapsstyrkor (över 100 000 trupper)
• Nivå 2: Styrkor i beredskap i 10 till 30 dagar (200 000 soldater)
• Nivå 3: Styrkor i beredskap i 30 till 180 dagar (mer än 500 000 soldater)

Natos nya styrkemodell (NATO Force Model) 2022. Bildkälla: Nato.