Ryssland i rymden
- En pionjär inom rymdanvändningen
- En central aktör i Internationella Rymdstations (ISS) -funktionen
- Stort antal satelliter
- Utvecklar försvarsmaktens förmåga att verka i rymden, inkl. anti-satellitaktivitet
- Betraktar rymden som ett av handlings- och målområdena för krigföring
Tilläggsinformation
Det sovjetiska rymdprogrammet byggde på det forskningsarbete som Konstantin Tsiolkovsky utförde från början av 1900-talet. Under Sovjetunionen stod hela rymdprogrammet under kontroll av de väpnade styrkorna. Den 4 oktober 1957 sköt Sovjetunionen upp den obemannade Sputnik 1-satelliten i en omloppsbana runt jorden med en R7-bärraket. Det blev världens första satellit.

Putnik 1, världens första människouppskjutna konstgjorda satellit som kretsar runt jorden. Bildkälla: NASA.
Den ryska rymdstyrkan (VKS), som inrättades den 10 augusti 1992, är den del av de ryska väpnade styrkorna som ansvarar för militära rymdoperationer, I juli 1997 upplöstes de ryska rymdstyrkorna och militära rymdoperationer överfördes till de ryska strategiska missilstyrkorna. Missilförsvar överfördes från luftförsvar till strategiska missilstyrkorna. Luftförsvaret samlades under det ryska flygvapnet. De ryska rymdstyrkorna fick sin nuvarande form som en självständig del av de ryska väpnade styrkorna 2001.
Rymdstyrkornas huvuduppgift är förvarning för kärnvapenmissilattacker. Andra uppgifter inkluderar satellitkommunikation, satellitpositionering och satellitfjärranalys i sina olika former. Rymdstyrkorna opererar t.ex. GLONASS positioneringssatelliter. Styrkorna inkluderar ”Third Missile Defense Army” och ”Missil Warning Division”, som båda har sitt högkvarter i Solnechnogorsk, nära Moskva. De driver t.ex. Qabala radarstationer i Azerbajdzjan och A-135 antimissilmissiler i Moskvaregionen. Objekt som rör sig i rymden spåras också optiskt. Det optoelektroniska Okno-S-observatoriet (Okno betyder fönster) är en del av denna verksamhet. Övervakningsstationen ligger i Tadzjikistan.
Ryssland ärvde det mesta av Sovjetunionens enorma rymdinfrastruktur och har sedan dess spelat en central roll i det globala rymdsamfundet. Den har ett stort antal satelliter i omloppsbana.

Rysk positioneringssatellit GLONASS-M. Bildkälla: Spaceflight101.com
Den internationella rymdstationen (ISS) är ett gemensamt projekt av rymdförvaltningarna i USA, Kanada, Europa, Japan och Ryssland, som startade 1998. Det har funnits astronauter där sedan november 2000. Fram till de senaste åren har Ryssland varit den enda ISS-operatören med en bärraket som kan transportera människor.
Efter att Ryssland invaderade Ukraina är ISS en av få återstående former av samarbete mellan amerikanerna och ryssarna. Ryssland meddelade att man kommer att dra sig ur ISS efter 2024 och samtidigt börja bygga en egen rymdstation. I augusti 2022 godkände president Joe Biden USA:s deltagande i ISS fram till 2030. SpaceX, företaget som ägs av Elon Musk, har blivit operatör för anslutningsflyg. I mars 2023 bar dess rymdfarkost Falcon 9 två amerikanska astronauter, en rysk kosmonaut och en astronaut från Förenade Arabemiraten till rymdstationen.

Rymdstationen Mir 1996. Bildkälla: NASA
LUNA 25, en del av det ryska månutforskningsprogrammet, skickades ut i rymden med en Soyuz-2.1B bärraket i augusti 2023. Landningen vid månens sydpol misslyckades och fartyget förstördes. Projektet var ett par år försenat, och enligt uppskattningar har en del av anledningen varit begränsningar av tillgången på västerländsk teknik på grund av anfallskriget i Ukraina.
Enligt uppgifter hade Ryssland 2020 nio Voronezh förvarningsradar i bruk, med vilka det kan spåra mer än 100 000 rymdobjekt. EKS förvarningssatellit (Tundra) i Kupol-systemet syftar till en heltäckande satellitkonstellation (9 satelliter). Ryssland har 105 UR-100N ballistiska missiler med kärnvapen, planerade för ASAT-rymdförsvarsuppdrag. Dessutom har S-400 och S-500:s tekniska möjligheter att bekämpa rymdmål studerats. Narjad-V-systemet har också uppdaterats genom att påbörja försök med Rockot-raketen och Briz-KM-rymdkomponenten. Operationer med ASAT-satelliter av Kosmos serien visar att Ryssland är kapabelt till offensiva rymdoperationer mot satelliter.
Ryssland har under loppet av 20 år utvecklat de väpnade styrkornas förmåga att operera i rymden, såsom elektronisk krigföring, som kan förhindra och störa användningen av kommunikations- och navigeringssatelliter, och riktade energivapen, som kan förstöra underrättelsesatelliter.
Ryssland, i likhet med Kina, stöder avtal om förbud för beväpning av rymden, även om det självt betraktar rymden som ett av krigföringens verksamhets- och målområden.