Exempel i Östersjöregionen:

• bildandet av den ryska skuggflottan och dess verksamhet,
• skador och skärning av undervattenskablar och rör,
• GPS-störning och omdirigering, särskilt i luftrummet och i havs- och gränsområden,
• störning av mobilnätet i gränsområden,
• ofog på mobiltelefon- och elnät i södra Sverige i maj–juni 2025,
• sabotageverksamhet med koppling till Ryssland.

Rysslands åtgärder mot Europas kritiska infrastruktur från och med 2022

I Finland har Skyddspolisen kartlagt misstänkt sabotageverksamhet i Europa och konstaterat att Ryssland använder sig av mellanhänder, försöker sprida skräck och belasta myndigheterna med sabotageåtgärder. Enligt svensk Säpo har Ryssland också en omfattande och mångsidig sabotageverksamhet i Europa. Rysslands sätt att göra saker är att betala pengar för skador till mellanhänder, till exempel kriminella. Litauiska myndigheter har meddelat att de misstänker att rysk militär underrättelsetjänst var inblandad i mordbranden på ett Ikea-varuhus 2024. Samma aktörer misstänks också ligga bakom branden i Polens största köpcentrum. Ett stort oljeutsläpp upptäcktes i Norge som misstänks ha orsakats av sabotage. De sabotage som förknippas med Ryssland på andra håll i Europa har syftat till att avskräcka och samtidigt skada stödet till Ukraina. På detta sätt försöker Ryssland påverka den allmänna opinionen och medborgarnas säkerhetskänsla samt att belasta myndigheterna.

Enligt Skyddspolisen har man i lägesbilden av både underrättelseinhämtning och omfattande påverkan under den senaste tiden betonat staternas användning av ställföreträdande aktörer. Ett exempel på användning av proxyaktörer är sabotageaktiviteter i Europa kopplade till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Ryssland vill dölja sina spår genom att använda mellanhänder. Samtidigt syftar Ryssland till att påverka den allmänna opinionen, medborgarnas känsla av säkerhet och belasta myndigheterna. Det främsta målet just nu är att försvaga västvärldens stöd till Ukraina.

I maj 2024 meddelade det ryska försvarsministeriet att den ryska regeringen omvärderade Rysslands sjögränser i Östersjön så att gränserna ”motsvarar den moderna geografiska situationen”. Finland har inte informerats om dessa avsikter på förhand. Det normala skulle ha varit att informera om saken via myndigheterna. Det har uppskattats att det kan ha varit fråga om en hybridoperation, där man ville följa upp hur bland annat Finland agerar och hur Nato reagerar.

Samtidigt som Ryssland invaderade Ukraina har landet trappat upp sitt okonventionella krig mot Europa sedan 2022. Med sin sabotage-, vandalism-, spionage- och mörkläggningskampanj har Rysslands mål uppskattats vara att destabilisera de europeiska regeringarna, försvaga stödet till Ukraina genom att påföra Europa sociala och ekonomiska kostnader samt försvaga Natos och EU:s gemensamma förmåga att bemöta den ryska aggressionen.

Än så länge har Ryssland inte uppnått sitt mål, och europeiska länder har försökt svara på operationerna. De har funnit det svårt att komma överens om sammanhängande motåtgärder, samordning av insatser, utveckling av effektiva avskräckningsmedel och införande av tillräckliga kostnader för Ryssland.

Uppgifter om misstänkta och bekräftade ryska sabotageoperationer visar att Rysslands decentraliserade sabotageverksamhet främst har riktats mot kritisk infrastruktur i Europa. De motåtgärder som Nato, EU och medlemsstaterna har vidtagit har inte påverkat operationerna. Ryssland har utnyttjat luckor i rättssystemet och har kunnat undvika att skuldbelägga och ta ansvar för sig självt.

Från och med 2022 har hundratals ryska underrättelseofficerare utvisats från europeiska länder, men Ryssland har varit effektivt när det gäller att rekrytera tredjelandsmedborgare online och därmed kringgå europeisk kontraspionageverksamhet. Taktiken har visat sig vara framgångsrik när det gäller räckvidd och kvantitet och har möjliggjort storskaliga operationer. En stor utmaning för de ryska underrättelsetjänsterna har varit kvaliteten på mellanhänderna, eftersom de ofta är dåligt utbildade eller utrustade, vilket gör deras verksamhet sårbar för upptäckt eller misslyckande.

Rysslands militära doktrin integrerar sabotage av kritisk infrastruktur i hybridkrigföring. Europas kritiska infrastruktur är särskilt sårbar för sabotage, eftersom den har varit i dåligt skick i årtionden på grund av dåligt underhåll och brist på investeringar. Ryssland har riktat in sig på kritisk infrastruktur för att få direkta strategiska fördelar i sitt krig mot Ukraina och som en del av sin bredare konflikt med västvärlden.

Vissa initiativ, som Natos marina operation Baltic Sentry i Östersjön, har varit effektiva i viss utsträckning, men bristen på resurser har hindrat ett långsiktigt och hållbart agerande.