Informationspåverkan
Uppdaterat december 2025
- Informationspåverkan (Foreign Information Manipulation and Interference, FIMI) använder sig av flera former av hybridpåverkan, såsom propaganda, medier, sociala medier, spridning av falska nyheter, informationsläckage, agenter och cyberverksamhet.
- I en rapport från EU:s utrikestjänst presenteras trenderna inom informationspåverkan under 2024.
- Den nätverksinfrastruktur som Ryssland och Kina använder för informationspåverkan omfattar flera plattformar och geografiska områden.
- Interaktion med ett brett nätverk av kanaler kopplade till länder
- Ukraina är fortfarande det främsta offret för attackerna.
- Frankrike, Tyskland, Moldavien och Afrika söder om Sahara, särskilt Sahel, är också hårt drabbade.
- Val är viktiga mål för attacker.
- Informationsattacker även mot organisationer och individer
- EU, Nato och oberoende medier är de vanligaste måltavlorna.
- Sociala medier är en av de viktigaste kanalerna för att påverka information.
- 88 % av den observerade aktiviteten i X (ex-Twitter)
- Samordnat icke-autentiskt beteende och skapandet av icke-autentiska nyhetssajter
- Använda AI som en billig metod för att skapa icke-autentiskt innehåll
- Nätverken som påverkar informationen skräddarsyr sin verksamhet efter geopolitiska förändringar och lokala förhållanden.
Informationspåverkan ”galax” – Galaxen i FIMI:s verksamhet. Bildkälla: 3rd EEAS Report on Foreign Information Manipulation and Interference Threats.
Tilläggsinformation
Hemliga informationspåverkansoperationer, som utnyttjade olika evenemang under 2024.
Bildkälla: 3rd EEAS Report on Foreign Information Manipulation and Interference Threats.
Rysslands och Kinas nätverksinfrastruktur för informationspåverkan sträcker sig över flera plattformar och geografiska områden, vilket framhäver omfattningen och komplexiteten i hotet mot demokratier. Officiella och namngivna kanaler är bara toppen av isberget när det gäller informationspåverkan. Dessa interagerar med ett stort nätverk av kanaler som är anslutna till stater som är dolda för allmänheten.
Europeiska utrikestjänstens rapport ger en helhetsbild av de viktigaste trenderna inom informationspåverkan under 2024. Fallen har riktats mot 90 länder, vilket understryker hotets globala karaktär. Ukraina är fortfarande det främsta offret för attackerna, med nästan hälften av de registrerade incidenterna, medan Frankrike, Tyskland, Moldavien och Afrika söder om Sahara också var hårt drabbade. Valet var det främsta målet för attacker 2024, då mer än hälften av världens röstberättigade gick till valurnorna. Informationsattacker riktades även mot organisationer och individer. EU, Nato och oberoende medier var måltavlor för de flesta av attackerna.
Sociala medier var fortfarande de viktigaste kanalerna för att påverka informationen. 88 % av den upptäckta aktiviteten inträffade på X (tidigare Twitter). Viktiga taktiker, tekniker och procedurer inkluderade botnät och samordnat icke-autentiskt beteende, samt att skapa icke-autentiska nyhetssajter. Användningen av generativ AI gav ett billigt alternativ för hotaktörer att generera icke-autentiskt innehåll och aktivitetsomfattning. I EU-rapporten presenteras fallstudier av ryska kampanjer i Moldavien och Afrika, samt en operation med ursprung i Kina, som illustrerar hur nätverk som påverkar information anpassade sina strategier till geopolitiska förändringar och lokala förhållanden.


