Efter att den svenske kemisten Alfred Nobel uppfann dynamiten 1866 började den svenska vapenindustrin blomstra. På 1890-talet blev krut och ammunitionstillverkaren Bofors, som ägdes av Nobel, också en stor tillverkare av kanoner. Redan före andra världskriget blev Bofors 40 mm luftvärnskanon den svenska vapenindustrins spetsprodukt. Kanonen blev en global försäljningsframgång.

Nätverkandet inom försvarsindustrin syns också i Sverige. En del av nätverken är fortfarande centrerade kring det svenskägda Saab, som till en början bara tillverkade flygplan. Till exempel har det brittiska företaget BAE Systems förvärvat innehav i företag som BAE Systems Bofors och BAE Systems Hägglunds. Saab har också förvärvat innehav som Saab Bofors Dynamics och Saab Kockums. Under de senaste åren har Saab även expanderat i Finland: cirka 160 personer arbetar med produktutveckling på teknikcentret i Tammerfors.

Antalet medlemmar i den svenska försvarsindustrins paraplyorganisation SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen) har ökat markant under kriget i Ukraina och Sveriges Natomedlemskap. År 2025 kommer föreningen att ha 350 medlemsföretag, varav ungefär hälften förväntas vara små eller medelstora företag. Dessa medlemsföretag sysselsätter cirka 28 000 personer och omsätter årligen cirka 9 miljarder euro.

Sveriges export av försvarsmateriel nådde rekordnivåer under 2024. Den viktigaste exportmarknaden var Europa och värdet på exporten var cirka 2,6 miljarder euro. Exporten regleras av krigsmateriellagen, vilket innebär att den måste ha säkerhetspolitiska grunder och inte stå i konflikt med Sveriges utrikespolitik.

Luftvärnskanon, 40 mm, tillverkad av Bofors. Bildkälla: commons.wikimedia.org