Under det kalla kriget hade Sverige en stark försvarsmakt baserad på värnplikt och utformad för att avvärja invasion. Efter det kalla kriget förändrades Sveriges försvar avsevärt. I och med flera försvarsredogörelser reducerades försvarsstyrkorna med hård hand.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Sveriges och Finlands medlemskap i Nato återspeglas på ett betydande sätt i försvarsbeslutet 2025–2030.

Den grundläggande förutsättningen för försvarspolitiken är att det nationella försvaret planeras och dimensioneras för försvar av landet mot väpnat angrepp och för deltagande i försvaret av allierade i enlighet med de skyldigheter som följer av medlemskapet i Nato. Detta inkluderar att planera och förbereda för militära operationer i både svenska och allierade områden. Den samlade förmågan i Sveriges totalförsvar utgör därmed en del av Natos gemensamma försvar.

Ett hållbart totalförsvar bör möjliggöra handlingsfrihet för att anpassa samhället till en allvarlig säkerhetspolitisk kris eller ett krig som pågår under en längre tid. Sveriges starka totalförsvar stödjer Natos gemensamma avskräckning och ses som en förebyggare av krig och konflikter och i sista hand som en fredsbevarare.

Ökningen av Sveriges försvarsutgifter började 2018–2019, då försvarsbudgeten uppgick till cirka 4,5 miljarder euro. En betydande ökning skedde 2024, då budgeten översteg 11 miljarder euro. Fram till 2030 ska nivån höjas till cirka 16 miljarder euro.

Försvarsmaktens totala styrka ökas genom att antalet anställda ökas, beväringstjänsten förändras och utvidgas, samt genom att utveckla ett system för repetitionsutbildning. Den materiella beredskapen ökas genom att fylla på befintliga lager och skaffa nya förmågor, såsom raketartilleripjäser. Dessutom anvisas tilläggsresurser för digitalisering av försvarsmakten, innovationsverksamhet samt forskning och utveckling. Befolkningsskyddet ska i högre grad integreras i det totalförsvaret, vilket omfattar beredskap för olika kriser, samarbete med näringslivet, stärkande av försvarsviljan samt utveckling av rymd- och cyberberedskapen.