Irak
Uppdaterat december 2025
Irak är ett betydelsefullt land främst på grund av dess stora naturresurser. Irak har 8,7 % av de kända oljereserverna och 1,6 % av naturgasreserverna. Irak är en stat som grundats enligt de gränser som en gång bestämdes av västländerna, och som ett resultat av detta består landet av tre, inbördes fientliga, etniska grupper. Den västra delen av landet är bebodd av sunnimuslimer, och den sydöstra delen är bebodd av shiamuslimer.
Den västra delen av landet bebos av sunnimuslimer och i den sydöstra delen bor shiamuslimer. Båda är araber, och motsättningen mellan dem beror främst på religion. Den norra delen av landet är bebodd av kurder, som har en egen autonom region med självstyre (Kurdistan Regional Government, KRG).
Det viktigaste för kurderna är deras nationalitet, och det finns inga betydande religiösa konflikter bland kurderna, även om det finns både sunnimuslimer och shiamuslimer bland dem.
Iraks etniska och religiösa splittringar
Tilläggsinformation
2003 invaderade USA och Britannien Irak och störtade Saddam Husseins regim. Våldet fortsatte i Irak i flera år efter störtandet av Saddams regering. Det förekom våldsamma sammandrabbningar mellan shia- och sunnimuslimer och kurderna. Beväpnade grupper som motsatte sig den amerikanska ockupationen genomförde attacker mot både militära och civila mål. Dessutom opererade kriminella gäng mitt i efterkrigstidens kaos, och rån och kidnappningar var vanliga. USA:s militära operationer i Irak avslutades 2011.
2013 eskalerade oroligheterna mellan Iraks befolkningsgrupper och blev ännu våldsammare. 2014 erövrade den sunnimuslimska extremistiska terrororganisationen ISIS Iraks näst största stad, Mosul, och meddelade att den skulle upprätta en egen stat, kalifatet. USA och den kurdiska KRG:s väpnade styrkor (Peshmerga) bekämpade ISIS kalifat i tre år. 2017 förklarade den irakiska regeringen att ISIS hade drivits ut ur Irak, men konflikterna i Irak fortsatte även efter det. Låsta maktstrukturer hindrar uppnåendet av fred och hindrar både ekonomisk tillväxt och utveckling av demokrati. Det förs dock för närvarande inga öppna strider i Irak. I stället pågår en långvarig politisk maktkamp om att behålla Irans inflytande i Iraks inrikespolitik. USA försöker stödja ett enat Irak och minska Teherans inflytande över den shialedda centralregeringen. Utmaningen är de så kallade folkliga mobiliseringsstyrkorna (Popular Mobilization Forces, PMF) som opererar i Irak och som Teheran använder för att behålla sitt inflytande.