Rymdadministrationen (China National Space Administration, CNSA) ansvarar för Kinas rymdprogram, och genomförandet av rymdutrustning är China Aerospace Corporations ansvar. Förvaltningen tar fram rymdprogrammet och olika företag ansvarar för genomförandet. China Space Administration grundades 1993, och den är underordnad Kinas flygindustriministerium (Ministry of Aerospace Industry). Kinas årliga investeringar i kommersiell rymdverksamhet ökade från 164 miljoner dollar år 2016 till 2,86 miljarder dollar år 2024.

Kina sköt upp sin första satellit 1970. År 2003 blev Kina det tredje landet som självständigt genomförde en bemannad rymdfärd. Under 2011 och 2016 lanserades de bemannade rymdlaboratorierna Tiangong-1 och -2. År 2022 lanserade Kina sin rymdstation Tiangong (Himmelska palatset), som helt är byggd i och drivs av Kina. Det förväntas bevara i 10 år. Under 2010-talet skickade Kina upp mer än 200 satelliter i omloppsbana, och det sker årligen fler uppskjutningar än i USA. Kina har näst flest satelliter i rymden efter USA. Kina har sex avfyrningsramper. Kina har näst flest satelliter i rymden efter USA.

Kinas rymdstation Tiangong, modellbild. Fotokredit: Alejandro Miranda / Alamy / AOPKinas civila rymdprogram är inriktat på ett nätverk av BeiDou-positionerings-, navigations- och tidssatelliter. Skillnaden mellan de amerikanska GPS- och EU Galileo-systemen är att BeiDou förutom plats- och tidsinformation har användarspårning och SMS- och masskommunikationstjänster. Kina försöker bygga en satellitinternetkonstellation i låg omloppsbana som liknar Starlink-systemet.

Kina skrev historia år 2019, då ett kinesiskt obemannat fordon landade på andra sidan Månen. År 2022 lyckades Kina föra en fyrhjuling till Månen. I början på år 2022 skickade den kinesiska sonden Tianwen-1 en selfie av sig själv och Mars. Kina syftar till att genomföra en bemannad rymdflygning till Månen år 2036.

Kina har en betydande satellitbaserad underrättelse- och övervakningskapacitet. Denna förmåga används för både militära och civila ändamål; fjärravbildning, land- och sjöövervakning och spaning. Systemet är det näst största efter USA. I juli 2025 hade Kina nästan 1 200 satelliter i omloppsbana, en ökning med 927 procent jämfört med slutet av 2015. Av dessa är mer än 500 ISR-kompatibla satelliter med optiska, multispektrala, radar- och radiofrekvenssensorer.

Kina satsar också på anti-satellitkapacitet (ASAT). Detta stöds av dess omfattande nätverk för Space Situational Awareness (SSA), som inkluderar teleskop, radar och andra sensorer. Missiltestet 2007, då Kina förstörde sin tidigare vädersatellit på 900 kilometers höjd, väckte uppmärksamhet på grund av rymdskrotet som operationen orsakade.

2015 etablerade Kina de väpnade styrkornas strategiska stödstyrkor (SSF), som utförde uppdrag inom rymden, cyberkrigföring och elektronisk krigföring. I april 2024 omfördelades SSF:s verksamhet till de nyinrättade China Information Support Force, Cyberspace Force och Aerospace Force. På detta sätt fick informationskrigföring, cyberkrigföring och rymdkrigföring sina egna trupper. Aerospace Force ansvarar för verksamheten i yttre rymden samt för att utveckla, utnyttja och upprätthålla de förmågor som behövs.

De kinesiska väpnade styrkorna har utvecklat elektronisk krigföringskapacitet för att störa rymdoperationer. Kina har ett markbaserat anti-satellit-missilsystem (ASAT) mot mål i låg omloppsbana (LEO). Kina utvecklar också laservapen och kraftfulla system för att förstöra eller skada satelliter.

I februari 2022 definierade president Xi Jinping Kinas målsättningen för rymdverksamhet. Att utforska kosmos, utveckla rymdindustrin och utveckla Kina till en rymdmakt är enligt honom Kinas mål i det senaste utvecklingsprogrammet.